Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”EU:s bensinskatter har betytt mer än ETS”

Publicerad: 24 Februari 2014, 13:21

Frågan kommer bort i miljödebatten, men om alla länder haft lika hög koldioxidskatt som Europas drivmedelsebeskattning skulle en stor del av problemet vara löst, skriver Thomas Sterner, professor i ekonomi vid Göteborgs universitet.


Jag växte upp i London och minns den berömda smoggen. Man satt fast timme efter timme (och det kedjeröktes i bilen dessutom). Minst fyra och troligen cirka tolv tusen dog av luftföroreningarna under en av de första episoderna. Vi satt i bilar som var nere under normal gånghastighet, men gå vågade man knappt. Folk gick vilse, så tät var dimman. När jag var sex år och skulle gå till skolan lät jag ena handen snudda husfasaden hela tiden för att inte gå fel.
Inte konstigt att jag blev miljövän.

Så går det inte längre till – i alla fall inte i Västeuropa. Vi eldar inte husen med kol och bilarnas utsläpp av hälsofarliga gaser har minskat ungefär tusen gånger. Jag får erkänna att det inte är tack vare ekonomiska styrmedel. Det är framför allt tack vare renare teknik. Jag minns en bilreklam där det under en skinande blank bil stod: Bli miljövän: Köp ny bil. Jag har aldrig själv känt så mycket entusiasm över nya, blänkande statussymboler, men så länge man tänker på lokala luftföroreningar ligger det en hel del sanning i texten.
Det här numret av Miljöaktuellt handlar om transporter från många olika synvinklar. En gång i tiden dominerade luftkvalitetsfrågorna debatten, men det gör de inte längre. Ny teknik har gjort mycket, men det betyder inte att den kan eller har löst alla problem. Trängsel har vi fortfarande och vad gäller utsläpp av koldioxid, som är det viktigaste för klimatet, har det inte hänt mycket.

Lite har dock hänt och här är vi pionjärer i Europa. Vi kan faktiskt sträcka på oss lite grann. Vi använder mellan hälften och en tredjedel så mycket bränsle per person som amerikanare. Jag har just kommit hem efter två år i USA där jag jobbat för Environmental Defense Fund (EDF), en av landets mäktigaste miljöorganisationer. Jag har bott i New York och talat miljö hela tiden. Vi har diskuterat och kämpat för att förbättra miljön. Då och då har jag fört in samtalet på bensin- eller koldioxidskatter. Vi har ibland vågat oss på att ställa frågan om man eventuellt skulle kunna tänka sig en koldioxidskatt på 10 till 20 dollar per ton. Men nej, det skulle ju bli 25 öre litern … Något helt otänkbart.
Svensk koldioxidskatt är på 110 öre/kilo koldioxid från 2013. Det motsvarar 1 100 kronor eller 170 dollar per ton. Sedan har vi i Sverige även energiskatter och moms. Sammanlagt innebär det att bensinen i Sverige kostar 14 kronor litern, medan den i USA nu stigit till cirka sex kronor.

Numera har bränslepriserna blivit tämligen homogena över hela EU-området med ett par udda undantag. Däribland Luxemburg, som systematiskt lockar till sig folk som kommer över gränsen för att tanka genom att ha lägre skatt än grannländerna. Det är ett ovanligt klumpigt uttryck för bristande solidaritet, för det innebär att Luxemburg får in mycket skatteintäkter just genom att locka över grannar. Det är dåligt för både miljön och skattemoralen och sammanhållningen i EU, men det är ett litet land och en begränsad fråga. I stort kan man säga att hela EU har en politik med hög bränslebeskattning. Det är därför inte så konstigt att vi är flitigare med att samköra, åka buss eller cykla, att vi bor närmare våra jobb och att vi väljer litet mindre bilar.
Resultatet är att européer använder en bråkdel – mellan en tredjedel och hälften – så mycket bränsle som amerikaner i genomsnitt.
Jag har beräknat att Europas bensinskatter har gjort betydligt mer för att sänka koldioxidhalten än handeln med utsläppsrätter någonsin gjort i EU. Därmed menar jag inte nödvändigtvis att ETS inte är ett bra styrmedel. Det kan det bli – när och om taket en dag sänks kraftigt – men inte ens miljödebattörer tänker ofta på att vår bensin- och dieselskatt har gjort så stor nytta för klimatet.

Om inte EU och några länder till hade haft bränsleskatter skulle halten av koldioxid i atmosfären vara mycket högre – redan en bra bit över 400 ppm. Den egentliga belastningen på väljarna är ju liten och pengarna går till statskassan. Hade vi inte betalat bränsleskatter skulle sannolikt löneskatter eller moms varit högre för att staten skulle få in samma belopp och vi kunna ha dagens offentliga sektor utan större budgetunderskott.
Thomas Sterner är professor i ekonomi vid Göteborgs universitet och har just avslutat en tjänst som gästande chefsekonom på miljöorganisationen Environmental defense fund i New York.

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.