Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

EU:s nya klimatlag: ”Öppnar för ökad överstatlig makt hos kommissionen”

Publicerad: 5 Mars 2020, 09:42

EU-kommissionens föreslagna klimatlag innebär att kommissionens makt att sätta press på medlemsländerna kommer intensifieras från 2030, menar Björn-Ola Linnér som är professor i klimatpolitik.

Foto: Virginia Mayo/AP; Pressfoto

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen sitt förlag till EU:s klimatlag med ett bindande mål om att EU ska nå klimatneutralitet till 2050. Men delar av förslaget riskerar att kritiseras eftersom det ger kommissionen ökad makt över medlemsländernas klimatpolitik.


EU-kommissionens 27 kommissionärer godkände under onsdagen kommissionens förslag till en ny klimatlag. Om lagen går igenom blir EU den första kontinenten med ett bindande utsläppsmål till 2050 i sin lagstiftning. 

– Det är ett enormt viktigt steg. Det är också viktigt att den föreslagna klimatlagen fastslår att ett enskilt land inte ska kunna blockera klimatbeslut på EU-nivå. Det är ett viktigt steg för trovärdigheten i den gröna given, säger Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet.  

Utöver bindande klimatmål till 2050 innehåller förslaget till klimatlag ett antal åtgärdsförslag som ska säkerställa att det långsiktiga målet nås. Bland annat ska en utvecklingsbana tas fram för att sätta ramen för utsläppsminskningar under perioden 2030-2050. Banan gäller för hela EU och har som syfte att kunna mäta utvecklingen samt ge förutsebarhet till offentliga myndigheter, företag och medborgare. Utvecklingsbanan ska ses över vart femte och den kommer ta hänsyn till den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen. 

Enligt förslaget ska EU-kommissionen få mandat att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte ligger i linje utvecklingsbanan. Medlemsländerna ska också ha skyldighet att vidta åtgärder efter kommissionens rekommendationer, alternativt förklara varför de inte väljer att göra detta.

Förslaget innebär också att EU-kommissionen ska vara en så kallad delegerad akt, vilket innebär att de ska kunna ta delegerande beslut där det krävs kvalificerad majoritet av parlamentet och medlemsländerna för att kunna stoppa beslut. Björn-Ola Linnér ser en risk för att det här kan skapa en oro i politiska grupper om att mer makt flyttas till kommissionen och att EU blir allt mer överstatligt.

– Det här innebär att kommissionens makt att sätta press på medlemsländerna kommer intensifieras från 2030. Det här skulle kunna tillgodose miljörörelsens oro att åtgärder riskerar att skjutas på framtiden, men samtidigt öppnar det för ökad överstatlig makt hos kommissionen som kan påverka andra politikområden, säger Björn-Ola Linnér.

Å andra sidan kan kommissionens förslag om att öka sin makt över medlemsländernas klimatpolitik vara nödvändig för att målet i klimatlagen ska nås. Risken är annars att det skapas en oro för freeriders bland länder som går före. 

– Det måste finnas någon mekanism för att förverkliga och skapa trovärdighet för lagen. Målet om klimatneutralitet fördelas ju inte med bindande utsläppsmål för varje medlemsland utan det är ett kollektivt mål, säger Björn- Ola Linnér.

Om kommissionen inte får makt att sätta press på enskilda länder har de få andra instrument för att säkerställa att alla medlemsländer bidrar till att målet om klimatneutralitet nås. 

– Annars har man bara name and shame och sen går det att jobba med incitament, exempelvis genom omställningsfonden där länder som inte gör tillräckligt skulle kunna få mindre stöd, säger Björn-Ola Linnér. 

Lina Håkansdotter, Avdelningschef hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, är positiv till att klimatlagen fastställer långsiktiga klimatmål. 

– Vi ser positivt på att man har fastslagit ett långsiktigt mål till 2050 som är väldigt långtgående. Svenskt Näringsliv har drivit på hårt för detta inom Business Europe, det europeiska näringslivets röst i Bryssel, och fått dem att ställa sig bakom detta långtgående mål, säger Lina Håkansdotter.

Svenskt Näringsliv har tidigare fått kritik av miljöorganisationer för att de genom sitt medlemskap i Business Europe har bidragit till lobbying mot ökade klimatambitioner till år 2030. Kommissionens föreslagna klimatlag innebär att klimatmålet till 2030 ska ses över när det finns en konsekvensanalys på plats. Lina Håkansdotter är inte förvånad över förslaget och säger att Svenskt Näringsliv är öppna för att diskutera vidare eventuella ökade ambitioner till 2030. 

– Vi har ganska nyligen ändrat regelverken för att nå de mål som finns på plats och det är viktigt att vi kan börja jobba nu så att företagen kan åstadkomma de här utsläppsminskningarna. Det finns en risk att man fastnar i diskussioner om mål snarare än att minska utsläppen men vi är öppna för att diskutera vidare efter att konsekvensanalysen visat vad en ambitionsökning kan innebära, säger Lina Håkansdotter.

Förslaget innebär att kommissionen senast i september ska lägga fram en konsekvensbedömd plan på hur målet för 2030 på ett ansvarsfullt sätt kan ökas till minst 50 procent och närmare 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. I samband med detta kommer även en ändring av klimatlagen föreslås i enlighet med denna översyn.

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.