Fair Action: Aktieägare sviker arbetarna i H&M:s klädfabriker

H&M har inte nått sitt mål om att arbetarna i klädfabrikerna ska ha löner som går att leva på senast år 2018. Det hävdar den ideella organisationen Fair Action som i en ny granskning kritiserar svenska storbankers påverkansarbete i frågan om levnadslöner i H&M:s leverantörskedja.
– Vi har tryckt på H&M i många år kring de låga lönerna, men inte mycket har hänt. Sömmerskorna i Bangladesh har också fått nog, i början av januari gick tusentals textilarbetare ut och krävde högre löner. Nu är det dags att bankerna som äger H&M tar sitt ansvar och sätter press på företaget så att sömmerskorna har råd med mat, boende och sjukvård, säger Maria Sjödin, författare till rapporten på Fair Action, till Aktuell Hållbarhet.

Granskningen som har tagits fram tillsammans med Fair Finance Guide visar att SEB, Skandia och Swedbank är de enda granskade bankerna som rapporterar att de har haft dialog med H&M kring de låga lönerna de senaste åren. Handelsbanken och Länsförsäkringar har inte haft någon dialog i frågan, medan Nordea och Danske Bank har meddelat att de inte svarar på frågor kring sitt ansvarstagande för levnadslöner i H&M:s leverantörskedja.

De granskade bankerna har gemensamt innehav på över 13 miljarder kronor genom sin kapitalförvaltning. Enligt granskningen har ingen ställt tydliga krav på att H&M högre löner hos underleverantörerna.

I dag presenterade H&M för det fjärde kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår, som landade på drygt på 4,4 miljarder kronor. H&M:s styrelse föreslog även en utdelning på 9,75 kronor per aktie till sina aktieägare.

Maria Sjödin påpekar att H&M säger sig vilja öka möjligheten textilfabrikerna att höja lönerna. Men samtidigt uppger leverantörer i Bangladesh att H&M:s inköpare pressar priserna stenhårt så att målet blir svårt att uppfylla.

I rapporten har även bankernas agerande kring modekedjorna Kappahl, Lindex och MQ granskats, då även dessa företag köper kläder från Bangladesh. Även här menar rapportförfattarna att bankernas hållbarhetsarbete brister, bland annat eftersom de inte ställer krav på att företagen ska ha tidsbundna mål för när lönerna ska ha höjts.

”Svenska klädföretag skapar viktiga arbetstillfällen i ett av Asiens fattigaste länder, men de får inte utnyttja sömmerskornas utsatta situation. Om bankerna ställer krav på mätbara löneökningar kan modekedjorna bli en positiv kraft som lyfter kvinnorna och deras barn ur fattigdom”, säger Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide, i en kommentar.