Flyget har blivit det nya SD

Sakta men säkert har frågan om flyget etablerat sig som den främsta symbolen för människans klimatpåverkan. Sedan flera år tillbaka har utsläppen från flyget gjort sig påmind hos många som ett lite dåligt samvete och redan i mitten av 00-talet kom möjligheten att klimatkompensera för flygresor. Något som fick ett svalt mottagande.

Men den senaste tiden har flygmotståndet tagit en ny vändning. Efter den förra rekordvarma sommaren har begreppet flygskam fått fäste och utsågs till ett av svenskans nyord 2018. Förra året minskade dessutom inrikesflyget för första gången på många år och antalet svenskar som flyger utrikes ökade mindre än vanligt.

Den utvecklingen kan knappast ha gått någon förbi. Varje gång jag hör någon diskutera semesterplaner dyker ämnet upp. Antingen som det gamla dåliga samvetet eller som ett allt intensivare motstånd. Nyligen fick jag till och med höra om en person som börjat säga upp bekantskapen med vänner som väljer flyget. Hon gör själv liknelsen med att ta avstånd från människor som röstar på Sverigedemokraterna och att stå upp för de värden man tror på.

Flygandet väcker nu alltså lika starka känslor som exempelvis djurrättsfrågor, jämställdhet och flyktingmottagning. Kanske handlar det om att flyget är en ytterst konkret handling i den många gånger abstrakta problematiken med klimatförändringarna. Att flyget traditionellt sett har symboliserat framgång och exklusivitet bidrar säkert också till de starka känslorna. Det ligger närmare till hands att rasa mot något som det är lätt att reta sig på, än exempelvis att skaffa barn – det senaste slagträet i klimatdebatten.

Att följa sitt hjärta är en sak. Men frågan är om klimatbudskapet bäst går fram genom att vända någon ryggen. Till skillnad från starka övertygelser som fördelar med att äta kött, biologiska skillnader mellan könen och en hotande systemkollaps till följd av invandring är det få som hyllar flygandet. Visst finns det argument som att det är nödvändigt för mobiliteten i samhället men flesta av oss inser problematiken med klimatpåverkan. Därför borde möjligheten att påverka genom diskussion vara betydligt större än att ta avstånd.

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet