Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Forskare: ”Det saknas politisk vilja att rädda ålen”

Publicerad: 18 Maj 2011, 12:03

Den svenska planen för att rädda ål räcker inte till. Förutsättningarna att nå det outtalade målet att rädda ålfisket verkar att vara större, skriver forskare vid Havsmiljöinstitutet som undersökt den svenska ålplanen.


Ämnen i artikeln:

ÅlfiskeFiskeriverket

Den europeiska ålen är på väg att försvinna. Populationen har minskat under lång tid och beståndet utgör idag några få procent av vad den var för några årtionden sedan. Ålens fiender är många: överfiske, vattenkraftverk, spridning av sjukdomar och parasiter, miljögifter och klimatologiska förändringar.

Miljöaktuellt har tidigare skrivit om de stora bristerna i det svenska arbetet för att rädda ål (se Miljöaktuellt 2009:10) – till exempel hur man misslyckats med att reducera dödligheten i vattenkraftverk och att det är högst osäkert om försöken till utsättning av ål fungerar.

Nu har två forskare vid Havsmiljöinstitutet tittat närmare på åtgärderna i Fiskeriverkets ålplan från 2008. Många konstruktiva åtgärder finns listade – men det är osäkert hur de fungerar i praktiken och om Sverige verkligen når upp till det nationella målet att rädda 90 procent av utvandrande blankålar.

Här är några av punkterna i Havsmiljöinstitutets rapport "Överlever ålen förvaltningen? – en analys av ålförvaltningsplanen"

1 Det är osäkert om effekterna av av Fiskeriverkets fiskerestriktioner varit framgångsrika – uppskattningarna begränsas till officiella landningssiffror som sker i hamn. Fiskeriverket har troligen överskattat räddningseffekten eftersom fångstnivån är fortsatt hög.

2 Myndigheten har
dubbelräknat antalet ålar som vandrar ut från sjöarna. Det är enligt rapporten högst osäkert om försöken att plantera ut franska och engelska ålar i svenska vatten verkligen fungerar – om de lyckas navigera tillbaka till Sargassohavet där de fortplantar sig.

De fältstudier som gjorts
tyder istället på att de simmar vilse. Resultaten från Fiskeriverkets egna undersökningar av märkt ål i Mälaren visar att bara några få procent hittades utanför sjön medan det stora flertalet återfångades på samma plats efter flera år.

3 Det är fortsatt svårt att miljöanpassa vattenkraftverken för att ålarna ska kunna passera utan att krossas i turbinerna. Det kräver att man omprövar tillstånden och miljödomstolarna har varit mycket restriktiva med strängare villkor, som många tycker är kostsamt och tidskrävande.

Fiskeriverket upprättade 2010 en avsiktsdeklaration med sex kraftbolag för att vidta åtgärder för att minska dödlighetrn. Bland annat genom att inrätta fiskvägar och skonsammare drift under perioder med intensiv ålvandring i vattendragen. Mycket lite har enligt rapporten från Havsmiljöinsitutet kommit ut av detta.

4 Den enda lätt genomförbara åtgärden som utgår från planen är att stänga ned gulålsfisket (ålar före lekvandring) helt och hållet och på sikt öka utvandringen av blankål. Denna del av planen förefaller enligt författarna till rapporten vara möjlig att genomföra.

Alla dessa brister är enligt forskarna ett resultat av att det saknas politisk vilja för att rädda ålen. Man kommer på detta sätt inte att kunna rädda 90 procent av blankålarna i svenska vatten. Risken är istället stor att man överskattar beståndets storlek och fortsätter att exploatera det utarmade beståndet.

Vad man däremot ser ut att uppfylla är det outtalade målet att behålla ålen som en inkomstkälla för kust- och insjöfiskarna.

”Till syvende og sist handlar miljöförvaltning om politisk vilja. Ålen är akut utrotningshotad och det finns starka vetenskapliga argument för att stoppa allt avsiktligt dödande av denna art. Däremot tycks det i Sverige saknas politisk vilja att stoppa olönsam exploatering av utrotningshotade djur”, skriver forskarna Henrik Svedäng och Lena Gipperth i rapporten.

Havsmiljöinstitutet är ett
samarbete mellan Umeå Universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

ÅlfiskeFiskeriverket

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.