Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Forskare: Minskat flygande beror inte på flygskam

Publicerad: 5 December 2019, 06:00

Det är först och främst andra faktorer än flygskam som ligger bakom människors beslut att sluta flyga. Det säger författarna till en ny bok som lanseras i dag.


Bokens titel ”Grounded – Beyond Flygskam” låter kanske svengelsk, men klimataktivisten Greta Thunbergs segelfärder över Atlanten har gjort det svenska ordet flygskam vida känt även i den engelskspråkiga delen av världen.

Boken ges ut av den gröna liberala tankesmedjan Fores i samarbete med European Liberal Forum. Boken är en redovisning av en studie som gjorts av forskarna Maria Wolrath Söderberg och Nina Wormbs. I studien berättar 673 svenskar om varför de slutat flyga för klimatets skull.
”De vanligaste skälet är ökad kunskap om klimathotets allvar i kombination med insikter om storleken på flygets utsläpp i jämförelse med andra handlingar”, säger Nina Wormbs, forskare och författare av rapporten, i en kommentar.

När cigarettrökandet för ett antal år sedan plötsligt började falla kraftigt i Sverige påpekade forskare att det sammanföll med tidningsartiklar om en studie som visade att rökare tjänade mindre och hade lägre utbildning. Det gjorde att det blev mindre socialt accepterat, eller ”skämmigt”, att röka. Något sådant samband finns det dock inte när människor slutar flyga, enligt författarna till studien om flygskam.
”I medier har man återkommande lyft fram skam som avgörande, men undersökningen visar att det sociala trycket har en mer uppmuntrande än fördömande effekt – förebilder och grupper som visar vägen betyder mycket. Snarare än skam betonas samvetet, vikten av att leva som man lär, att ta ansvar och att kunna ´se sina barn i ögonen´. Barnen är uppenbarligen viktiga förändringsmotorer”, skriver författarna i en kommentar till boken.

Men är inte det skam?
– Skam brukar man förknippa med att det finns ett socialt tryck. När man känner skam är man rädd för vad andra ska tycka och tänka. Om man blir ”skammad” är det människor som lägger på en ett socialt tryck och man kanske agerar efter det eller med anledning av det. Men människorna i vår studie lyfter inte fram att de har blivit negativt socialt påverkade, att de har känt ett hot om skam eller har känt skam. Däremot finns ett positivt socialt tryck, att man till exempel har sett förebilder och blivit inspirerad, men ett negativt socialt tryck ser vi inte mycket av alls, säger Maria Wolrath till Aktuell Hållbarhet.

Enligt Maria Wolrath talar människor i studien om dåligt samvete och moral, men det brukar man enligt henne, utifrån ett psykologiskt perspektiv, inte kalla skam.
– Det finns en liten dimension i det här att ”jag måste kunna se mina barn i ögonen när de är vuxna”. Där kan man tänka sig en skamdimension, men de uppfattar det inte på det sättet, säger hon.

Enligt Maria Wolrath vill personer som slutar flyga värna om barnens framtid. Barnen bidrar också enligt henne med kunskap och är ofta drivande i familjens beslut att sluta flyga. Därmed anser hon att skolan har en viktig uppgift att både lära barnen om klimatförändringarna och om hur man kan göra för att leva mer klimatsmart.

Den gröna liberala tankesmedjan Fores väljer att inte ta ställning för eller emot flygande. Så här kommenteras det av Mette Kahlin McVeigh, chef för Klimatprogrammet på Fores:
”Att resa och flyga är en viktig del av vårt liberala samhälle. Men utsläppen från flyget är ett allt större problem vi måste ta itu med”.

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.