Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Forskare oense om miljön i Kattegatt

Publicerad: 17 juni 2009, 06:17

En internationell expertgrupp har på uppdrag av Naturvårdsverket gett en rad rekommendationer för att förbättra miljön i Kattegatt. Rekommendationerna har undertecknats av alla Östersjöstater. Nu kommer nya forskningsrön från Uppsala som går stick i stäv med expertgruppens slutsatser.


Ämnen i artikeln:

ForskningHavÖstersjön

Det är forskare vid Uppsala universitet som motsätter sig den internationella expertgruppens förslag. Uppsalaforskarna menar att man kan få minst lika bra resultat med en annan strategi – som bara kostar en bråkdel.

Kostnaderna för åtgärderna i  “Baltic Sea Action Plan”, som alla Östersjöstater skrev under i november 2007, har beräknats till  3,3 miljarder euro per år. Uppsalaforskarnas lösning kostar enligt beräkingar bara 400 miljoner euro per år – en besparing på 2,9 miljarder euro.

Den
internationella expertgruppens förslag går ut på att Sverige i första hand ska minska kväveläckaget till Kattegatt, Skagerrak och svenska Västkusten.

Nu har Uppsalaforskarna använt en så kallad validerad massbalansmodell (CoastMab) för att undersöka expertgruppens slutsatser om Kattegatt.

Studien visar att mycket stora flöden av vatten och närsalter till Kattegatts produktiva ytlager (0-40 m) kommer från Östersjön. Slutsatsen dras i studien är att det är mycket viktigare att åtgärda de största tillflödena i Östersjön, det vill säga i Finland, delar av Ryssland, Baltikum, Polen, delar av Tyskland, Vitryssland, Danmark och Sverige. Tillflödena härifrån är nämligen många gånger större än de delar av sydvästra Sverige och Danmark som direkt avvattnas till Kattegatt.
– Detta betyder att man i första hand måste åtgärda de största tillflödena för att åstadkomma de mest genomgripande förbättringarna, förklarar professor Lars Håkanson vid institutionen för geovetenskaper, som lett studien.

Uppsalaforskarna har också presenterat en ”optimal” åtgärdsstrategi för att minska övergödningen i Kattegatt.Till skillnad från expertgruppen tycker Uppsala forskarna att resurserna bör fokuseras på fosforflödena till Östersjöns mest övergödda områden – finska viken, rigabukten, kustområdet utanför Kaliningrad och Oders och Wistulas mynningsområden, med totalt cirka 10 000 ton fosfor per år.
– Det är inte möjligt för närvarande att på ett vetenskapligt ansvarsfullt sätt förutsäga hur Östersjön skulle svara på kvävereduktioner. Men om man antar att en stor del av fosforreduktionerna skulle kunna genomföras så att de även medför kvävereduktioner kan man få en rimlig bild, säger Lars Håkansson.

Istället för kvävereduktioner direkt i Kattegatt tycker Lars Håkansson att Östersjöländerna ska lägga sina pengar på kostnadseffektiva fosforreduktioner i Polen och de Baltiska staterna.

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

ForskningHavÖstersjön

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.