Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag05.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Forskare: Politiken missar klimatomställningens samhällsnyttor

Publicerad: 12 Februari 2020, 14:12

Minskad dödlighet av växtbaserade dieter och bättre luftkvalitet genom utsläppsminskningar är två av de positiva sidoeffekter som forskarna identifierat från klimatåtgärder.

Foto: Pixabay

Vi måste sluta fokusera på klimatkrisens kostnader och i stället börja fokusera på de stora samhällsnyttor som faktiskt uppstår genom klimatomställningen. Det är budskapet från tre miljöforskare vid KTH som nyligen publicerat en ny studie.


Klimatdebatten har länge präglats av kostnadsfokus och vem eller vilka som ska bära bördan av klimatomställningen. I en ny studie från KTH slår de tre miljöforskarna Mikael Karlsson, Eva Alfredsson och Nils Westling fast att klimatåtgärder ofta leder till ett stort antal samhällsnyttor både på kort och på lång sikt. Vidare menar de att politiska åtgärder riskerar att riktas fel om inte dessa nyttor räknas med i politikens konsekvensanalyser. Forskarna menar också att det ofta är mer rättvisande att i klimatpolitiken prata om ”skördefördelning” än ”bördefördelning” då nyttan av en klimatåtgärd ofta är större än kostnaden om alla aspekter räknas med. 

– Det är viktigt att man börjar använda och tillämpa den kunskap som finns. Vi har redan väldigt mycket kunskap om vissa av dessa sidonyttor från klimatåtgärder, till exempel sidonyttorna med bättre luftkvalitet och hälsa. I dag tas inte dessa positiva samhällsnyttor in på pluskontot när kostnaden för klimatåtgärder beräknas i politiken. Det gör att man lätt får bilden av att klimatpolitiken är dyrare än vad den faktiskt är. Det sänker tempot i klimatarbetet, säger Mikael Karlsson till Aktuell Hållbarhet. 

Mikael Karlsson menar bland annat att de samhällsnyttor som uppstår i ett klimatarbete måste tas in i statliga utredningar när det görs konsekvensbeskrivningar.

– Man måste räkna ut de nyttor som finns när de är relevanta, annars landar man samhällsekonomiskt fel. Det här ekonomiska perspektivet måste också omfamnas av finansdepartementet som ofta är en flaskhals för väldigt mycket av beslutsfattandet inom miljöområdet. 

KTH-forskarna har kartlagt samhällsnyttor som uppstår vid genomförandet av klimatåtgärder.

Foto: Mikael Karlsson, Eva Alfredsson och Nils Westling/ Climate Policy

Läs artikeln i Climate Policy 

Ett ensidigt kostnadsfokus är alltså enligt KTH-forskarna problematiskt då det får klimatåtgärder att se dyrare ut för samhället än vad de faktiskt är. Mikael Karlsson säger också att samma tankesätt är viktigt för företag. 

– Jag tycker att också företag behöver fundera på de närtida vinster som skapas av klimatåtgärder. I dag skapar många företag marknadsfördelar genom att tydligt redovisa hur mycket de minskar sina utsläpp av klimatgaser. Men väldigt få är tydliga med de ytterligare nyttor företagets åtgärder bidrar till, till exempel bättre luftkvalitet. Företagens klimatåtgärder skapar också de här nyttorna, och det tycker jag att företagen borde bli bättre på att kommunicera. 

Mikael Karlsson menar också att det är viktigt för företag att politiken räknar rätt. För om politikerna inte räknar in alla relevanta nyttor så kan det leda till suboptimala åtgärder som på sikt kan riktas mot fel företag. 

– Om klimatpolitiken framställs som dyrare än vad den egentligen är, vilket faktiskt skedde i arbetet med Miljömålsberedningen, så skapas också en oro hos företagen för att föreslagna klimatåtgärder ska bromsa tillväxten i ekonomin.

Slutligen menar Mikael Karlsson att vissa sidonyttor kan motivera företagssatsningar av olika slag. 

– Visar det sig till exempel att den samhällsekonomiska nyttan är större än kostnaden för till exempel fler och bredare cykelvägar så finns det ju ett antal företag som kan agera på den kunskapen om de vet att också politikerna kommer ta med alla siffror i samhällskalkylen. Om politikerna tar hänsyn till att en växtbaserad diet skulle kunna minska dödligheten med 6 till 10 procent så skulle det till exempel kunna gynna företag som arbetar med växtbaserad kost, och så vidare. 

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.