Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Forskare sågar ministerns klimatteori

Publicerad: 30 Maj 2012, 06:56

Vill ändra kontraproduktiv skogsvårdslag


Ämnen i artikeln:

Eskil ErlandssonKalhyggen

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson ( c ) framhåller det svenska skogsbruket som ett föredöme i klimatarbetet och vill exportera modellen till andra länder. Han förespråkar kalhyggen och fler avverkningar för att öka kolupptaget och gynna produktionen av biobränsle.

Men han är helt fel ute, menar en grupp klimatforskare knutna till Lunds universitet. "vi hävdar med bestämdhet att detta är helt fel tänkt och att sådana åtgärder har motsatt verkan" skriver de i dagens DN-debatt.

"Sant är att skogen i dag fungerar som en viktig kolsänka, det finns mätningar som visar detta. Men att den nuvarande skogsbruksmodellen med kalhuggning som helt dominerande avverkningsmetod skulle vara den bästa modellen för att suga upp så mycket koldioxid från atmosfären som möjligt finns det inga bevis för. Sanningen är att ett kalhygge släpper ut enorma mängder koldioxid under de första 10–15 åren efter kalavverkningen"

Om man räknar med att ett hygge kommit i balans efter 10 år betyder detta att varje hektar kalhygge i Sverige släppt ut cirka 90 ton koldioxid under sina första 10 år. Det motsvarar 18 miljoner ton koldioxid per år – cirka 27 procent av Sveriges totala årliga utsläpp. Forskarna undrar om detta verkligen är det bästa ’världens bästa skogsbruks­modell kan åstadkomma?

Landsbygdsministerns resonemang om att öka avverningarna för att ta ut biomassa som kan ersätta fossilt kol håller inte, menar forskarna – eftersom detta uttag påverkar skogens förmåga att fungera som kolsänka. En mager och näringsfattig skog tar helt enkelt upp mindre koldioxid.

Det bästa vore enligt forskarna att undvika kalhyggesfasen helt och hållet och satsa på det som kallas kontinuitetsskogsbruk – en sådan selektiv avverkning skulle kunna ha en mycket mindre negativ påverkan på kolupptaget och därmed utgöra en bättre kolsänka än dagens kalhyggebruk.

Det behövs enligt dem ett skogsbruk mer i samklang med naturen och människan. För att nå dit krävs en ändring av skogsvårdslagen bort från kalhyggen och inte tvärt om, skriver professorerna Anders Lindroth, Ben Smith, Martin Sykes, Håkan Wallander, och doktoranden Patrik Vestin, alla verksamma vid LUCCI, ett forskningscentrum vid Lunds universitet för studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet.

Erik Klefbom

Ämnen i artikeln:

Eskil ErlandssonKalhyggen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.