Klimat
Forskare spår mer lortgrisar för klimatets skull
Publicerad: 21 januari 2019, 14:08
En ny avhandling från Lunds universitet vill synliggöra klimatavtrycken gömda i vardagsrutiner såsom tvätt, dusch och diskning.
Forskaren Tullia Jack, som disputerat på en avhandling i sociologi om renlighetsideal och energikonsumtion undersöker om konsumenter verkligen har koll på hur mycket vatten och energi det faktiskt går åt till att köra en tvätt, och om ökad kunskap skulle leda till färre tvättar och att kläder till exempel i större utsträckning vädras.
I avhandlingen hävdar hon att vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal snarare än att klara hygienen. För att få till en förändring föreslås i avhandlingen att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner blir tydligare för konsumenten. Ett sätt kan vara att förse tvättmaskiner, duschar och andra apparater med en taxameter som visar hur mycket energi som löpande används, föreslår hon.
Tullia Jacks resultat visar också att andras åsikter – eller snarare, det vi tror att andra tycker – spelar en stor roll i vad vi gör. Eftersträvan att uppnå ett visst ideal, att passa in och bli accepterade socialt, styr vår energikonsumtion.
“Till exempel intervjuade jagen ensamstående mamma som skulle aldrig skulle låta sitt barn gå till skolan utan rena kläder på, medan andra föräldrar tyckte att det var ok med småsmutsiga kläder då och då”, säger hon i en intervju publicerad på Lunds Universitets hemsida.
Tullia Jack vågar sig också på en framtidsspaning utifrån sin forskning. Hon spår att en ökad medvetenhet om behovet att dra ner på vatten- och energikonsumtion, som i en förlängning orsakar koldioxidutsläpp, kommer att leda till att smuts blir mer socialt gångbart, att det till exempel anses ok, kanske till och med positivt, att köra runt i en småskitig bil.
“Den fungerar ju precis lika bra att köra i”.
I forskningen som ligger tilt grund för avhandlingen djupintervjuades 14 personer och 57 personer deltog i fokusgrupper om tvätt- och renlighetsvanor. Tullia Jack har också studerat hur renlighet som ideal framställts i media från 1980-talet och framåt, förändringar i hushållens vatten- och energiförbrukning över tid samt hur mycket tid hushållen lägger ner på dessa sysslor.