Forskare vill återinföra elefanter i Europa

En ny studie som genomförts av danska forskare visar att landskapet i norra europa förmodligen var mer öppet för 100 000 år sedan. Detta berodde på att dåtidens stora betesdjur, förhistoriska elefanter och noshörningar röjde upp i landskapet och bidrog till en god mångfald.

Genom att studera en dyngbaggesfossil har de danska forskarna kunnat avgöra vilka djur som fanns på platsen och därmed har man också fått en indikation på hur man kan göra för att återskapa en vildmark som på egen hand vårdar den biologiska mångfalden menar biologen Jens-Christian Svenning som är en av forskarna bakom rapporten.

Att återskapa vildmark ligger i tiden och idag pågår flera projekt, exempelvis ”Rewilding Europe” som trivs av Världsnaturfonden och WWF Holland. Enligt Jens-Christian Svenning pågår också projekt med att plantera ut bison och vildhästar i länder som Danmark, Tyskland och Holland. Själv är han inte främmande för att plantera ut elefanter, något som det redan finns planer på att göra i ett försök norr om Århus.

– Då slipper vi använda dyra maskiner för att hålla borta skog och buskar, säger Jens-Christian Svenning, till SVT.

Men Lars Werdelin, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, är skeptisk till införandet av vilda elefanter:

– Att plantera ut djur som nyligen dött ut här i Europa är mer realistiskt, säger han.

Enligt Lars Werdelin är skillnaderna mellan förhistoriska och moderna elefanter för stora, medan urelefanterna livnärde sig på gräs är de moderna elefanterna bladätare. Ett annat problem med att återskapa vildmark genom att plantera ut stora växtätare är att man då måste införa stora rovdjur för att skapa balans i naturen.

– Då måste man också införa lejon i Århus och då kanske kommunpolitikerna drar åt sig öronen, säger Lars Werdelin till SVT.

Bodil Elmhagen, docent i ekologi vid Stockholms universitet, tror inte heller på idén om att införa elefanter på den Europeiska kontinenten.

– Frågan är om det överhuvudtaget skulle fungera. Elefanterna kanske inte skulle må så bra och de kan påverka andra arter negativt, räv och mink till exempel, om de äter upp den inhemska bytesdjursfaunan. Det är heller inte säkert att elefanterna skulle äta det vi hade tänkt, säger Bodil Elmhagen.
Men trenden att försöka återskapa vildmark genom att plantera ut större betesdjur här i Europa som en ny form av naturvård tror de både är här för att stanna:

– Ja, jag har en känsla av det detta är en tanke som är här för att stanna – men för att ha praktisk användbarhet måste den blandas med realism också, säger Lars Werdelin.

En ny studie som genomförts av danska forskare visar att landskapet i Norden förmodligen var mer öppet för 100 000 år sedan. Detta berodde på att dåtidens stora betesdjur, förhistoriska elefanter och noshörningar röjde upp i landskapet och bidrog till en god mångfald.

Genom att studera en dyngbaggesfossil har de danska forskarna kunnat avgöra vilka djur som fanns på platsen och därmed har man också fått en indikation på hur man kan göra för att återskapa en vildmark som på egen hand vårdar den biologiska mångfalden menar biologen Jens-Christian Svenning som är en av forskarna bakom rapporten.

Att återskapa vildmark ligger i tiden och idag pågår flera projekt, exempelvis ”Rewilding Europe” som trivs av Världsnaturfonden och WWF Holland. Enligt Jens-Christian Svenning pågår också projekt med att plantera ut bison och vildhästar i länder som Danmark, Tyskland och Holland. Själv är han inte främmande för att plantera ut elefanter, något som det redan finns planer på att göra i ett försök norr om Århus.

– Då slipper vi använda dyra maskiner för att hålla borta skog och buskar, säger Jens-Christian Svenning, till SVT.

Men Lars Werdelin, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, är skeptisk till införandet av vilda elefanter:
– Att plantera ut djur som nyligen dött ut här i Europa är mer realistiskt, säger han.

Enligt Lars Werdelin är skillnaderna mellan förhistoriska och moderna elefanter för stora, medan urelefanterna livnärde sig på gräs är de moderna elefanterna bladätare. Ett annat problem med att återskapa vildmark genom att plantera ut stora växtätare är att man då måste införa stora rovdjur för att skapa balans i naturen.

– Då måste man också införa lejon i Århus och då kanske kommunpolitikerna drar åt sig öronen, säger Lars Werdelin till SVT.

Bodil Elmhagen, docent i ekologi vid Stockholms universitet, tror inte heller på idén om att införa elefanter på den Europeiska kontinenten.

– Frågan är om det överhuvudtaget skulle fungera. Elefanterna kanske inte skulle må så bra och de kan påverka andra arter negativt, räv och mink till exempel, om de äter upp den inhemska bytesdjursfaunan. Det är heller inte säkert att elefanterna skulle äta det vi hade tänkt, säger Bodil Elmhagen.
Men trenden att försöka återskapa vildmark genom att plantera ut större betesdjur här i Europa som en ny form av naturvård tror de både är här för att stanna:

– Ja, jag har en känsla av det detta är en tanke som är här för att stanna – men för att ha praktisk användbarhet måste den blandas med realism också, säger Lars Werdelin.

Studien "High herbivore density associated with vegetation diversity in interglacial ecosystems" publiceras i tidskriften Pnas.

Miljöaktuellt, redaktionen