Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Forskning: Låt misstagen öka medarbetarnas miljöengagemang

Publicerad: 27 Maj 2014, 10:28

Ny forskning på University of Essex Business School handlar om hur kritiserade företag kan tillvarata och utveckla medarbetarnas miljö- och hållbarhetsengagemang för att stärka bolagets hållbarhetsarbete.


Ämnen i artikeln:

Big DataE-handelGreen

Hur kan företag och organisationer tillvarata medarbetares engagemang och kanalisera engagemanget för att stärka
varumärke och hållbarhetsarbete? Det är kärnan i Annika Skoglunds forskning på University of Essex Business School.

Hon studerar hur företag och organisationer kan – och bör – fånga upp de mjuka aspekter som inte ryms inom det vanliga miljöstyrningsarbetet. Det kallas Green human resource management (GHRM) och betraktas som en del av det interna och externa varumärkesbyggandet. Forskningen har vuxit fram som ett komplement till traditionell forskning om miljöstyrning.
– Förenklat handlar det om hur företag försöker att adressera sina anställdas miljöengagemang på olika sätt. Exempelvis genom att lansera styrningsåtgärder såsom miljöpriser, gröna uppfinningstävlingar och utvecklingssamtal med fokus på den miljö-mentala hälsan eller de gröna ambitionerna, säger Annika Skoglund som anser att det är genom den anställdas egna ambitioner att ta ett personligt miljöansvar som företagets gröna profil och praktik ska ta form.
– Många anställda är positiva och ser det som ett mer demokratiskt och inkluderande organisationsverktyg som tillämpas för deras eget, företagets och framtidens bästa.

Annika Skoglund har länge haft ett intresse för miljöfrågor och har tidigare bland annat forskat i EU-finansierade miljöprojekt i Ungern.
– De komplikationer som upp­dagades under den tiden gav mig inspiration att gå på djupet och studera kopplingen mellan företag, politik och miljö. Ett sätt att skapa ny kunskap om den kopplingen är att titta på negligerade platser. I stället för ytterligare en studie med fokus på personer med fantasi­eggande ledningsuppdrag kan en analys av anställdas mondäna dagliga arbete ge en hel del oväntad insikt. GHRM är en teoretisk ingång till en sådan studie, det öppnar upp för en närmare analys av hur företag hanterar sitt nya behov, grön talang.

Hur genomför du studierna i din forskning?
– Genom deltagande observationer och intervjuer med framför allt ”gröna entusiaster” som arbetar med vindkraft på ett stort energibolag, både i Sverige och internationellt. Parallellt med det utför jag intervjuer med övergripande ledningspersoner inom miljö- och och personalavdelningar på företaget. På så vis kan man analysera hur grönt engagemang möts i gränslandet av ”top down” och ”bottom up”.

Vad har du kommit fram till?
– Jag är ännu inte klar med analysen, men har blivit förvånad över hur pass mycket engagemang som spirar långt nere i organisationen. På något vis verkar det som att det är där det händer. Kring det gröna växer kollegialiteten och det är i de dagliga praktikerna som de anställda vill få mer utlopp för sin gröna entusiasm.
– Förutom detta så har studien visat att den gröna entusiasten arbetar under tuffa villkor när det gäller konflikter mellan olika sorters miljökrav. Ibland uppkommer även andra konflikter, exempelvis då miljökraven ställs mot finansiella eller samhälleliga krav. För en grön entusiast kan detta vara ett hårt bakslag och därmed något som företagets ledningsfunktioner ibland önskar att kontrollera eller bemöta. Att förstå hur den anställda professionaliseras in i denna konflikthantering är naturligtvis av vikt om vi vill dra mer generella slutsatser om hur företag kan bejaka och åstadkomma miljöförbättringar, särskilt inom energibranschen.

Forskningen finansieras av svenska energimyndigheten och näringslivet och genomförs i samproduktion mellan forskare, myndighet och näringsliv.
– Det ska säkerställa en direkt och framtida nyttoavkastning, vilket går i linje med de resultat och relevanskrav som nu för tiden ställs på den utrotningshotade fria forskaren.
– Hur GHRM kan utvecklas och implementeras beror dock på flera kontextuella omständigheter som behöver utredas grundligt i varje enskilt fall.
Annars kan ledningsverktyget bemötas med cynism och till och med stort internt motstånd, säger Annika Skoglund.

Är du intresserad av få medarbetarna engagerade i hållbarhetsarbetet? Missa inte Miljöaktuellt Utbildning:

Internkommunikation – Bygg ditt hållbara varumärke inifrån!
4 september i Stockholm.
Klicka här för att läsa mer.

Mikael Salo

mikael.salo@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Big DataE-handelGreen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.