Forskning: Så påverkar befolkningsökningen klimatet

Forskarna har analyserat 30 års utsläppsdata och säger sig avliva en gammal myt, den att ökad konsumtion är en viktigare pådrivare av klimatutsläppen än befolkningstillväxt. Myten sägs bygga på två felaktiga uppfattningar – dels att befolkningsökning inte påverkar klimatet så mycket eftersom den sker i fattiga länder med låg konsumtion, dels att befolkningsökningen avstannat i de rika länderna som har hög konsumtion och därför inte spelar någon större roll där heller. Inget av det stämmer, enligt forskningsartikeln som är vetenskapligt granskad och har publicerats i tidskriften Sustainability.

För sin analys har forskarna delat in världens länder i de fyra inkomstgrupper som Världsbanken använder, och som bygger på ländernas bruttonationalkomst: låginkomstländer, lägre medelinkomstländer, övre medelinkomstländer och höginkomstländer. I studien har forskarna använt sig av data från år 2019.

Här är vad studien visade:

1. Befolkningen växer i alla grupperna av länder.

2. Den framgångsrika utsläppsminskningen per capita som skett i länderna i höginkomstgruppen har utplånats av deras befolkningsökning.

3. Befolkningstillväxten är den främsta pådrivaren av ökade utsläpp i alla grupper av länder utom den övre medelgruppen.

4. Den övre medelgruppen bidrar mest till de globala koldioxidutsläppen. Låginkomstländerna bidrar knappt alls.

Går emot vanlig uppfattning

Enligt Giangiacomo Bravo går den här studien emot den allmänna uppfattningen att ökad välfärd är den huvudsakliga faktorn bakom ökade koldioxidutsläpp globalt.

– Våra resultat liknar dem från FN:s klimatpanel IPCC. Man kan inte bara se till konsumtionen utan man måste titta på hela bilden, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Den stagnerade befolkningstillväxten i rika länder är en myt enligt honom och han pekar på Sverige som ökat befolkningen kraftigt. Men också på oljeproducerande länder i Mellanöstern där den kraftiga befolkningsökningen fått stor effekt på utsläppen.

Nyligen gick Indien om Kina som världens folkrikaste land och Indiens folkökning väntas fortsätta under lång tid trots att barnafödandet gått ner till historiskt låga nivåer. I bägge länderna har utsläppen drivits på av en kombination av en stor folkökning och en ökad konsumtion till följd av ökade inkomster. Men i Kina har nu konsumtionen tagit över som främsta drivkraft då födslotalen minskat dramatiskt.

Fel väg att gå

I Kina men också till exempel Japan oroar man sig nu för en åldrande befolkning och försöker uppmuntra till ökat barnafödande. Men det är helt fel väg att gå enligt Giangiacomo Bravo – i stället för att försöka vända trenden borde de glädjas.

– Precis som små befolkningsökningar i rika länder kan skapa stora utsläppsökningar, kan befolkningsminskningar i rika länder ha stora fördelar för utsläppen framöver, säger han.

Som forskare har han sett hur befolkningsfrågan sedan 1990-talet blivit mer politisk och att det har varit svårare att få forskningsanslag för att studera den.

I en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i förra veckan menade också SD-politikerna Martin Kinnunen och Staffan Eklöf att FN:s klimatpanel IPCC strukit befolkningsfrågan ur sin sammanfattning av politiska skäl, något som kraftigt dementerades av Markku Rummukainen som deltagit i arbetet. Han menade att IPCC:s sammanfattningar inte är politiska och pekade på att befolkningsfrågan haft en framträdande roll i klimatrapporterna sedan länge.

Men enligt Giangiacomo Bravo hade det ändå varit bra om befolkningsfrågan kommit med i sammanfattningen, just för att den frågan i vissa sammanhang har ansetts vara politiskt laddad.

– Vad vi vill visa med vår forskning är att det är fel att fokusera på antingen konsumtionen eller befolkningen. Alla faktorer är sammankopplade, man måste tänka på dem tillsammans.

Läs forskningsartikeln