”Fortfarande mer prat än verkstad i storbolagens hållbarhetsarbete”

I vår nya studie ”Walking the talk” har vi granskat de 88 största svenska börsbolagens års- och hållbarhetsredovisningar för 2016 för att kartlägga vad bolagen säger om sina hållbarhetsvisioner; vad de har för mål och hur de följer de upp sitt arbete. Totalt har vi granskat över 14 000 sidor offentligt tillgänglig material och analyserat 26 olika variabler som exempelvis huruvida hållbarhet nämns i visioner och strategier, om hållbarhetsansvariga sitter i ledningsgruppen, vilka hållbarhetspolicyer och mätbara mål som finns samt hur bolagen kommunicerar sin uppföljning av dessa.

En hel del positiva trender kan ses jämfört med när samma studie genomfördes 2015. Först och främst är det tydligt att hållbarhet har åkt upp på den strategiska agendan. 2015 visade vår studie att bara 22 procent av bolagen ansåg hållbarhet vara en kritisk del av företagsstrategin medan motsvarande siffra för 2017 är hela 50 procent.  Dessutom har 43 procent av bolagen numera en hållbarhetsansvarig i ledningsgruppen. Företagen har, från en visserligen låg nivå, även blivit mycket bättre på att kommunicera mätbara mål kopplade till sin strategi. Spännande är att företagen har utvidgat sin hållbarhetskommunikation till att i högre grad publicera också uppföljningar av sina sociala hållbarhetspolicyer kring ämnen som mänskliga rättigheter och anställdas hälsa och säkerhet. Tidigare har fokus varit övervägande på miljön.

Som förväntat kommunicerar bolagen fortfarande stora generella hållbarhetsvisioner i långt högre utsträckning än de kommunicerar vad de faktisk levererar enligt sina utfästelser. Alltså mer prat än verkstad, i alla fall om man ska tro på vad som kommuniceras. Att företagen pratar mer i generella termer än vad de faktiskt konkret gör är inte nödvändigtvis enbart dåligt eller ”greenwashing”. Forskningen visar att pratet som projiceras till omvärlden på ett bra sätt kan slå an en ton internt, ha stor inverkan på hur anställda förväntas jobba samt hur externa intressenter som leverantörer tänker om sitt angränsande ansvar gentemot företagen.

Mest förvånansvärt och nedslående är den kortsiktighet som fortsätter att råda bland våra största bolag. Enbart 7 av de 88 granskade storbolagen har mätbara mål som sträcker sig till 2020 eller längre, och enbart 4 företag går längre än 2030. Ett nedslående exempel slår fast att de inom år 2017 ska sätta mål som ska gälla fram till 2020. Mer positivt och mätbart konkret är det när AstraZeneca kommunicerar specifika mål mellan 2016 och 2025 på växthusutsläpp, vattenkonsumtion och avfall, samt deras investering på 25 miljoner dollar för att klara av detta. Och kanske är det inte så förvånansvärd att det är just Holmen som är det enda företag som har mål som sträcker sig till 2050, givet den långsiktiga naturen som skogsbranschen verkar i.

För övrigt handlar de övervägande långsiktiga mätbara målen bland företagen i undersökningen huvudsakligen om miljön, såsom reducering av CO2-utsläpp, fossilfrihet i olika aktiviteter eller minskad energianvändning. Några få företag sticker ut med långsiktiga mätbara mål kring utbildning i uppförandekoder eller uppföljningar av att leverantörer lever upp till sina förpliktelser på hållbarhetsfronten. Givet hur ofta det skyltas med FN:s Agenda 2030 i de undersökta rapporterna är det konstigt att företagens mål är övervägande så kortsiktiga och huvudsakligen fortfarande fokuserad på miljön.

Kortsiktighet när det kommer till hållbarhetsfrågor bär med sig en hel del risker och problem. ”Dieselgate” och BP Deepwater Horizon-katastrofen är skolboksexempel på hur kortsiktighet i kombination med vinstmaximering kan ha enorma negativa miljö- och samhällskonsekvenser, men även mycket stora ekonomiska förluster. BP:s aktievärde var halverat tre månader efter händelsen och Volkswagen förlorade nästan en fjärdedel av sitt marknadsvärde efter att företaget erkänt att de i åratal hade fuskat i Amerikanska EPA-testar. I båda fallen har jakten på kortsiktiga vinster angetts som huvudsaklig bidragande orsak.

En överväldigande mängd forskning visar att det kan vara långsiktiga negativa hållbarhetskonsekvenser av kortsiktig företagsfokus, mål och vinster. Att det finns potentiella långsiktigt förödande konsekvenser av kortsiktigt agerande är nog vedertaget även utanför den vetenskapliga diskursen. Och fast det är glädjande att vi i undersökningen kan se att hållbarhet har åkt upp på den strategiska agendan samt även i högre utsträckning tagit sig in i ledningsgrupperna, står det klart att det är mycket mer företagen måste förbättra om de ska vara trovärdiga. Om två år när vi gör om studien vill vi se mer verkstad än prat.

Lin Lerpold, docent på Handelshögskolan i Stockholm och chef för Mistra Center for Sustainable Markets (Misum)

Jonas Skilje och Chengcheng Qu, studenter på Handelshögskolan i Stockholm och forskningsassistenter på Misum