Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Fotografin fyller 170 år

Publicerad: 17 augusti 2009, 08:57

Den 19 augusti 1839 iscensatte den franska Vetenskapsakademien århundradets största pr-kupp. Vid ett stort möte, tillsammans med Konstakademien, tillkännagavs att fotografin uppfunnits i Frankrike.


Huvudpersonen var Louis Jacques Mandé Daguerre, en redan smått berömd teaterdekoratör. Men även sonen till hans tidigare kompanjon Niepce fick dela på de pensionspengar för vilka den franska staten köpt uppfinningen – för att nu kunna skänka tekniken till världen!

”Hela Paris” trängdes i den stora salen, i vestibulen och på gatan utanför. Tidningar i hela världen refererade nyheten. Dagen efter fanns kameror, mörkrumsutrustning och Daguerres bruksanvisning att köpa.

Daguerre själv.

Konkurrenterna var tätt efter
Förväntningarna hade byggts upp av akademiens ständige sekreterare Arago sedan en preskonferens i januari, men nu började tiden bli knapp. Andra uppfinnare lurade bakom knuten. Parisaren Bayard tystades tillfälligt med ett stipendium så att hans pappersfotografier inte skulle dra intresset från lanseringen. På andra sidan Kanalen fanns engelsmän som Fox Talbot och John Herschel. Deras teknik byggde på ett negativ, från vilka ett obegränsat antal kopior kunde framställas – det som skulle bli grundvalen för all fotografi fram till vår digitala era.
Daguerreotypin, som uppfinnaren blygsamt döpt processen till, gav en enda spegelvänd bild som inte kunde mångfaldigas. Processen var dessutom komplicerad och hälsovådlig. En försilvrad och noga putsad kopparplåt – därför snackar vi fortfarande om att ”plåta” någon – preparerades med jodångor strax innan fotograferingen. Sedan framkallades plåten i ett skrin med ångor från upphettat kvicksilver. Två liter kvicksilver ingick i listan över de nödvändiga tillbehören och kemikalierna!

Från vänster kameran, framkallningsskåpet där man hettade upp en liter kvicksilver, sensiteringsboxen för jodbehandlingen och en ask för tio plåtar. Tillverkare Giroux i Paris.

Ljuskänsligheten var till en början så dålig att det tog minuter att exponera en bild. Daguerres handbok tipsar om 3–4 minuter i fullt solljus på sommaren, 7–8 på vår och höst, och upp till 20 minuter om motivet befann sig i halvskugga.
Nya rön och bättre objektiv reducerade snabbt exponeringstiderna så att det gick att ta porträtt. Därmed föddes ett nytt yrke, porträttfotografens. Nyblivna daguerreotypister började resa från stad till stad för att avverka den ännu begränsade kundkrets som hade råd och var nyfikna på det nya mediet.

Svensk debut

Daguerres handbok kom ut i svensk översättning julen 1839. Bokhandlare Bonnier kunde också visa upp några franska daguerreotypier och erbjöd sig att importera ”Daguerre’ska apparater”. Kylan och vintermörkret gjorde att allvarliga försök fick vänta till fram på vårkanten, men då kom våra första tre kända pionjärfotografer igång. Arbetskamraterna Müller och Mannerhjerta från Operan och den unge löjtnanten Benzelstjerna började ta Stockholmsvyer. På hösten 1840 ställde de ut sina alster. Det skulle dröja ytterligare ett år innan de första porträttfotograferna etablerade sig.

Daguerreotypin var i 10–15 år den enda spridda tekniken. Under 1850-talet dyker enklare och billgare alternativ upp som ambrotyper, där den ljuskänsliga emulsionen i kollodium (bomullskrut upplöst i eter) lagts på en glasskiva, och ferrotyper där bleckplåt användes som underlag. I och med ”glasplåtarna” öppnades för nya möjligheter, inte minst att kunna göra kopior på papper. Runt 1860 formligen exploderar marknaden med porträtt i ett standardiserat visitkortsformat och då är daguerreotypen helt bortglömd.

Men även om daguerreotypin var en återvändsgränd så gav den oss under 20 år en skatt av skimrande och oerhört detaljerade porträtt och stadsvyer från fotografins fascinerande pionjärår. Fortfarande anar man vilken begeistring de väckte, dessa magiska silverspeglar som höll kvar bilden av ett ansikte!

Pär Rittsel

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.