Framtiden bestäms nu

När Sverige började sin industrialiseringsresa i slutet av 1800-talet var det framför allt i norr som råvarorna och energin fanns. Norrlands skogar, malm och vattenkraft blev därför snart motorn i den svenska exportekonomin.

Nu, med facit i hand, går det att se hur mycket som samtidigt gjordes fel under årtiondena som följde. Norrland tömdes snabbt på naturresurser och pengarna försvann oftast samma väg. Kvar blev ett sargat landskap och samhällen utan någon egentlig infrastruktur. Dessutom ett samiskt folk som gång på gång körts över.

Med tiden gjorde även mekanisering och rationalisering att den lokala arbetskraften inte behövdes i lika stor utsträckning som tidigare. Det var som Sverker Sörlin sa i sitt sommarprat förra året, lite som att ”kissa i byxorna”, där en kort stund av värme snart hade bytts ut mot något mycket mindre angenämt som skulle pågå under lång tid.

Norrlands uppgång och fall beskrivs på ett utmärkt sätt i Sverker Sörlins doktorsavhandling ”Framtidslandet” (Teg Publishing), som precis har getts ut på nytt. Men innehållet och resonemangen är på sätt och vis extra intressanta nu med tanke på att Norrland är på väg att förvandlas till ett framtidsland ännu en gång.

Nu är det dock klimatomställningen som är i fokus, där sådant som fossilfritt stål, vindkraftsparker och batterifabriker ska lyfta Sverige till nya höjder.

Men här gäller det alltså att inte bländas av löftet om snabba rikedomar. Sverker Sörlin, som är idéhistoriker och professor i miljöhistoria, påminner i bokens nya och mycket tänkvärda efterord om varför vi måste ta chansen att stanna upp och försöka formulera en tydligare idé om den framtid vi vill ha. ”Utfallet kan bli dramatiskt olika beroende på hur processen tillåts gå till”, skriver han.