Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Fredagskommentaren: Brist på gråskalor i ekodiskussionen

Publicerad: 24 mars 2017, 12:30

Diskussionen om ekologisk kontra konventionell livsmedelsproduktion känns extremt uttjatad. Men vår livsmedelsproduktion har en enorm miljöpåverkan. Kanske måste vi fortsätta samtalet.


Förra veckan publicerade Aktuell Hållbarhet en intervju med den kontroversielle SLU-professorn Holger Kirchmann. Han hävdar att regeringens satsning på ekologiskt i den nya livsmedelsstrategin är ovetenskaplig och att de mål som regeringen satt för den ekologiska produktionen och konsumtionen på sikt kan komma att gör mer skada än nytta för miljön.

Det blev minst sagt ett jäkla liv. Arga kommentarer strömmade in från alla håll. Holger Kirchmann utmålades som en ”växtskyddsnisse helt utan trovärdighet”. Också trovärdigheten hos Aktuell Hållbarhet ifrågasattes och vi fick bland annat frågan om vi ”släpper in klimatskeptiker också?”.

Reaktionerna på intervjun, och på den debatt som också förts i Göteborgs-Posten, visar att det finns en spridd uppfattning att ekologisk produktion av livsmedel alltid är bättre för miljön än konventionell produktion. Eller som en upprörd kritiker skrev på Facebook: ”Ekologiskt är per definition bra för miljö och ekosystem för tusan!”.

Jag gillar att äta ekologiskt. Det känns bra att undvika att stoppa i sig onödiga kemikalier, inte minst av hälsoskäl. Jag vet förstås att de skadliga kemikalierna i den konventionellt producerade maten ligger långt under de gränsvärden som Livsmedelsverket fastställt. Ändå är det svårt att inte lyssna när till exempel Naturskyddsföreningen larmar om kemikalier i vindruvor. Min tioåriga dotter älskar vindruvor.

Samtidigt som jag själv försöker välja ekologiskt kan jag inte låta bli att irritera mig över bristen på nyanser i marknadsföringen av ekologiska livsmedel. Ekologiskt är i dag ”big business” och inte sällan utmålas konventionella livsmedel som något oetiskt. Det är i vissa sällskap nästan skämmigt att bjuda på ”kemikalielivsmedel”. Och den som ställer kritiska frågor, som till exempel Holger Kirchmann, blir idiotförklarad.

När Kirchmann-intervjun publicerades höjdes många röster som hävdade att det finns massvis med forskning som motbevisar ekokritiken. Ingen av kritikerna lyckades dock peka ut någon forskning som tydligt säger att ekoproduktion alltid är bättre för miljön än konventionell produktion. Ännu mindre lyckades någon visa på forskning som beskriver hur mycket av produktionen som kan vara ekologisk innan miljön tar skada.

Extra intressant blev det när Aktuell Hållbarhet försökte hitta en relevant person för att besvara kritiken från Holger Kirchmann. Det var lättare sagt än gjort. På regeringskansliet ville man inte ta diskussionen. Istället hänvisades vi till ansvarig myndighet – Jordbruksverket.

På Jordbruksverket fick vi efter flera längre samtal inte ut något konkret. Ansvariga tjänstemän kunde inte säga om det fanns någon vetenskaplig evidens bakom de satta nivåerna om 30 respektive 60 procent. På Jordbruksverket sa man sig inte ens känna till någon forskning eller forskare som kunde hävda den ekologiska produktionens miljöfördelar.

På forskningsprogrammet Food Science Sweden hävdade man att det var meningslöst att diskutera frågan och att det finns ”lika många svar på ekofrågan som det finns forskare”. Efter det vände vi oss till ekoförespråkarna på Naturskyddsföreningen, men inte heller där ville någon besvara kritiken från Kirchmann och Co. Istället hänvisades vi tillbaka till SLU där vi till slut fick prata med Maria Wivstad, föreståndare på Centrum för ekologisk produktion.

Maria Wivstad är generellt kritisk till många av Holger Kirchmanns påståenden och hon hävdar att de stora forskningsgenomgångar som gjorts visar att det finns en rad miljöfördelar med ekologisk produktion. Samtidigt bekräftar hon att Kirchmanns grundkritik stämmer, att ekologisk produktion ofta leder till mindre skördar. Hon är också tveksam till de procentmål som regeringen satt och ifrågasätter vilken sorts konsekvensanalys som föregått beslutet.

Personligen är jag fullständigt övertygad om att ekologiskt jordbruk under många omständigheter har positiva effekter på miljön. Men att däremot hävda att ekologiskt alltid och överallt ”per definition” är bra för miljön tror jag är fel. Ett problem som jag ser är att så få på ekosidan orkar ta diskussionen och prata om de gråskalor som bevisligen finns.

Många som var kritiska till vår publicering av intervjun med Holger Kirchmann pekade på Coop-kampanjen ”Ekoeffekten” och menade att IVL-forskare där visat hur bra det var med ekologiskt. Problemet är förstås att just den kampanjen fick stark kritik – inte minst från de IVL-forskare som genomfört studien. 

Det hänvisades också till Naturskyddsföreningens rapport ”100% Ekologiskt” från 2013 där organisationen hävdar att det är möjligt att ställa om all livsmedelsproduktion till ekologiskt. En sak som missas i den diskussionen är dock att Naturskyddsföreningen här förespråkar något som kallas agroekologiskt – en jordbruksmetod som tillåter kemikalier ”då det behövs” och som ligger långt ifrån den definition av ekologiskt som exempelvis Krav har.

Visst, diskussionen som Holger Kirchmann nu lyfter har pågått i många långa år. Och kanske är det just därför som det finns en trötthet och ett motstånd att diskutera vidare. Men samtidigt – vår livsmedelsproduktion har en enorm miljöpåverkan. Kanske måste vi orka ta diskussionen ett varv till.

Jag har förstås ingen aning om exakt var gränsen går för hur mycket ekologisk produktion och konsumtion vår miljö klarar av. Om det är över, under eller exakt vid 30 procent-sträcket som andelen jordbruksareal bör vara ekologisk. Eller om det är för mycket, för lite eller alldeles lagom att kräva att 60 procent av all offentlig konsumtion ska bestå av ekologiskt. Tyvärr verkar inte regeringen, eller någon annan, ha någon aning heller.

Jon Röhne
redaktör, Aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.