Fredagskommentaren: Det som mäts blir gjort – men vilka ska mäta?

Ibland får man intrycket av att stora företag lägger mer energi på att redovisa sitt hållbarhetsarbete än att faktiskt kavla upp armarna och göra jobbet. Antalet färgglada sidor som de svenska börsbolagen producerar i sina hållbarhetsredovisningar kan varje år räknas i tusentals.

Men ändå, ordspråket ”det som mäts blir gjort” må vara en managementklyscha. Samtidigt ligger det definitivt något i begreppet som den österrikiske matematikern Georg Joachim Rheticus myntade redan på 1500-talet.

Frågan om företagens hållbarhetsredovisning har aktualiserats den senaste tiden då riksdagen efter ett beslut i civilutskottet skrivit ett tillkännagivande till regeringen med krav på att minska antalet företag som ska omfattas av den obligatoriska hållbarhetsredovisningen. Reglerna för obligatorisk hållbarhetsredovisning började gälla för 1 600 svenska företag den 1 januari 2017 och nu är det dags för ett stort antal företag att släppa sina första redovisningar.

Den borgerliga oppositionen argumenterar i tillkännagivandet att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än det som EU kräver i sitt direktiv. Det handlar om att Sverige, i likhet med Danmark, valt att skärpa gränsen för vilka bolag som ska hållbarhetsredovisa till 250 anställda i stället för EU:s föreslagna 500 anställda.

En diskussion som ansågs vara avgjord har alltså blommat upp igen. På ena sidan står den borgerliga oppositionen som tillsammans med Sverigedemokraterna oroar sig för en ökad administrativ börda för företagen. På andra sidan står den rödgröna regeringen tillsammans med Vänsterpartiet som hävdar att hållbarhetsredovisning skapar ordning och reda och i slutändan kommer att innebära en konkurrensfördel för de svenska företag som redovisar.

I slutändan handlar det om två frågor. För det första – skapar ökade redovisningskrav mer hållbara företag? För det andra – skapar mer hållbara företag mer lönsamma företag? Här går alltså vattendelaren i dag, precis som så mycket annat, rakt mellan de två blocken i riksdagen. Med Sverigedemokraterna som vågmästare.

Klart är att konflikten fortsätter och än så länge alltså inte är avgjord. Kanske blir det alltså betydligt färre svenska bolag som kommer att tvingas hållbarhetsredovisa framöver. Regeringen är inte skyldiga att följa riksdagens tillkännagivanden, men praxis är ändå att dessa tillkännagivanden följs. Regeringen bereder just nu ett slutbetänkande där den ska se över vilka företag som ska omfattas framöver. Vi lär snart få veta mer.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet