Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Fredagskommentaren: Dieselgate borde inte varit möjligt

Publicerad: 3 mars 2017, 08:30

Dieselgate visar att byråkratiska system kan kollapsa och att det amerikanska, ofta kritiserade, rättssystemet med strikt ansvar och skyhöga stämningsbelopp nu bidrar till klimatinsatser och lägre utsläpp som hela världen tjänar på.


Varje år får du, jag och alla andra bilägare i Sverige en kallelse till bilprovningen för att bland annat kontrollera om bilen klarar gränsvärden för miljöskadliga utsläpp. Av samma skäl ska alla bilar som importeras till Sverige kontrolleras och typ-godkännas av Transportstyrelsen. Varje år rinner delar av den skatt du och jag betalar vidare in i EU-systemet, som bland annat ska se till att biltillverkare följer lagar och regler. Och varje år strävar de stora internationella företagen om att bli mer hållbara, mer robusta och vaccinerade mot fusk och korruption.

Mot den bakgrunden är det ingen överdrift att påstå att Volkswagens utsläppsskandal för snart ett och ett halvt år sedan aldrig skulle ha hänt, men det gjorde den du ju bevisligen. Vems var då felet, vilka ska pekas ut som ansvariga för det som vi nu känner som dieselgate?

I veckan kom ett svar, från Emis, den speciella kommittee i EU-parlamentet som har ägnat över ett år åt att utreda det omtalade fusket. Enligt deras slutrapport fanns det redan år 2012 tydliga tecken på att något var fel med utsläppsmätingar från dieselbilar. Emis konstaterar också att EU-kommissionen då valde att blunda för problemen. Faktum är att EU-kommissionen till och med stoppade ytterligare undersökningar aktivt. Kommittén vill nu gå till botten med det här och kräver en intern kommission för att om möjligt utkräva rättsligt ansvar.

Ett helt annat svar i skuldfrågan är formulerat på andra sidan atlanten. I USA var advokater och domstolar tidigt ute och förklarade för VW vad som låg i vågskålen; en snabb förlikning eller år av kostsamma processer som på sikt riskerade att krossa ett av världens största bilföretag. Resultatet blev en miljard-dollar-present till miljön. Den förlikning som det tyska ägarna i höstas gick med på innebär att VW ska betala motsvarade 18 miljarder kronor, som huvudsakligen ska användas på delstatsnivå i USA till satsningar som stöder en elektrifiering av fordonsparken och hållbara transportsystem. Kalifornien vars myndigheter var först med att upptäcka fusket ”belönas” i uppgörelsen med att få 40 procent av totalsumman. Pengarna ska portioneras ut över en tioårsperiod.

Volkswagen, själva då? Bolaget kunde ha använt sina resurser till att förneka och mörklägga och skylla på andra men gjorde tvärtom. Omedelbart efter att det blev känt vad som försiggått utkrävdes ansvar och höga cheferna fick lämna sina poster, alldeles oavsett om det känt till fusket eller inte. På marknaderna informerades kunder om vad som hänt, ett program för att åtgärda de aktuella bilarna sattes igång, övergången till eldrift som en bärande framtidsplan påskyndades.
Återstår gör nu lärdomar att ta med sig in i framtiden.

bjorn-anderberg-kommentar-halvfigur

Att byråkratiska system kan kollapsa och bli sin egen värsta fiende och att det där nästan är omöjligt att utkräva ansvar.

Att det amerikanska, ofta kritiserade, rättssystemet med strikt ansvar och skyhöga stämningsbelopp nu bidrar till klimatinsatser och lägre utsläpp som hela världen tjänar på.

Att stora företag inte har något annat val än att vara ärliga, ta sitt ansvar, agera snabbt och resolut när varumärket står på spel.
Björn Anderberg
redaktör, Aktuell Hållbarhet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.