Fredagskommentaren: För Ericsson gäller nu att agera trovärdigt

Förra året fick Ericssons hållbarhetschef Elaine Weidman-Grunewald stor uppmärksamhet då hon delegerade FN:s hållbara utvecklingsmål till ledningsgruppen. Var och en i ledningsgruppen fick ett eller ett par FN-mål att ansvara för och den mediala succén var given.

Efter den senaste veckans kris i Ericsson är det naturligt att fråga sig vem i ledningsgruppen som ansvarar för hanteringen av alla varsel och vilket FN-mål som kan kopplas till kommande uppsägningar. Kanske ”Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”?

Varsel och uppsägningar handlar till stor del om samhällsansvar och är därmed en CSR- och hållbarhetsfråga. För Ericsson gäller det nu att agera trovärdigt och ta det ansvar som samhället förväntar sig av företaget. Om det förr räckte att ett företag följde lagen så ställs i dag betydligt högre krav. I varje fall på företag som Ericsson som har en uttalad hållbarhetsprofil. Att göra ”det som förväntas” sträcker sig alltså för Ericsson ganska långt utanför lagen och den svenska arbetsrätten.

Ett viktigt socialt ansvar som ett företag har är att hålla personalen anställningsbar – både nu och i framtiden. Som arbetsgivare åligger ett stort ansvar att erbjuda den kompetensutveckling som krävs för att möta framtidens utmaningar.
Här har Ericsson historiskt lyckats väl. När Ericsson lade ner verksamheten i Gävle 2010 hade till exempel 94 procent av de uppsagda ny sysselsättning inom två år. Det berättar Trygghetsrådet som också tror att de Ericssonanställda som nu kommer att bli uppsagda snabbt kommer att få nya jobb.
Men frågan som bland annat facket ställer sig är om Ericsson den här gången verkligen gjort vad de kunnat för att hålla personalen anställningsbar. Samtidigt som 3 000 människor i Borås ska gå meddelar Ericsson att de rekryterar 1 000 personer inom området forskning och utveckling.

Ericsson kommer förstås inte lämna de anställda vind för våg. För att hitta nya anställningar till uppsagda krävs dock  breda samarbeten. Ericsson, facket, kommunledningen och arbetsförmedlingen måste alla jobba som ett lag för att lösa enskilda medarbetares situation. Också företagshälsovården är en nyckelspelare här. De människor som blir uppsagda drabbas inte bara ekonomiskt. Mycket forskning visar att de psykosociala skadeverkningarna vid en uppsägning ofta kan vara omfattande.

På lång sikt handlar Ericssons framtid inte om enskilda varsel utan om vilka produkter och tjänster som företaget väljer att utveckla. Analytiker har kritiserat Ericsson för att låta företagets ingenjörer inrikta sig på teknik som redan finns, och inte på den teknik vi kommer att behöva i framtiden.

Samtidigt menar personer med god insikt i Ericssons strategier och hållbarhetsarbete att dagens kris är ett smärre hack och en konsekvens av den större transformation som företaget just nu genomgår. Den transformationen handlar om att möta framtidens utmaningar, inte minst inom hållbarhetsområdet. Mycket fokus läggs till exempel på maskin till maskin-kommunikation, ”the internet of things”, som kan komma att lösa ett antal hållbarhetsutmaningar. En stor del av Ericssons hållbarhetskommunikation handlar också just om hur företagets teknik bidrar till hållbara lösningar både inom miljöområdet och det sociala området.

jon-rohne-halvfigur-webb

Förhoppningsvis har optimisterna rätt. Förhoppningsvis väljer Ericsson att satsa på de lösningar som framtiden behöver, vilket är detsamma som hållbara lösningar. Ericssons hållbarhetsarbete och framtid som företag är helt enkelt starkt sammankopplat.

Jon Röhne, redaktör för Aktuellhallbarhet.se och Aktuell Hållbarhet Direkt.