Fria tanken blir friare

Så resonerade en stor grupp forskare som insåg att deras avhandlingar, som publicerades i respekterade vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science, Journal of Medicine, Scientific American och s[ vidare. De upptäckte att studenter och andra med begränsad ekonomi inte hade råd att betala prenumerationer eller engångsavgifter för att få tag i PDF-er av skrifterna på Internet. Sålunda blev artiklarna begränsade till ett mindre antal läsare som arbetar vid institutioner, och rikare tidningsförlag.

Open-Access Publishing

Forskningssponsorer och universitet vill säkerställa att forskningen de betalar för, får så stort genomslag i andras forskning som möjligt. Huvudskälet till att forskare publicerar sina artiklar öppet är att dessa vill maximera genomslaget. Den första rapporten om att en avhandling med öppen åtkomst fått bättre genomslag kom 2001 och sedan har ett ökande antal studier bekräftat att en artikel med öppen åtkomst kommer att läsas med större sannolikhet än en som stängs in bakom prenumerationsavgifter. Så fann man till exempel i en studie 2006 i tidskriften Public Library of Science Biology (en öppen publikation) att artiklar som omedelbart publicerades med öppen åtkomst i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) citerades mer än tre gånger så ofta som skyddade PNAS-artiklar. Givetvis finns det skeptiker som försöker förringa värdet av öppen åtkomst med eleganta motargument, men sannolikt får Internet självt stå som bevis för att den förra tesen slutligen kommer att vinna.

New Journal of Physics (NJP) är en publikation som bara finns på Internet. De har en hälsosam inställning till publicering av vetenskapliga resultat. Utöver att lämna in sin avhandling för publicering uppmanas författarna också att inkomma med en allmännare hållen skrift som förklarar fenomenet i lekmannatermer.

NJP täcker in hela fysikområdet, med både ren fysik, tillämpad fysik, teoretiskt fysik och experimentell forskning, samt tvärvetenskap. Tidskriften täcker allt från kvantfysik till flödesdynamik och miljöstudier. NJP är fullständigt gratis att läsa och utgivningen täcks av publiceringsavgifter. Tidskriften ägs bland annat av Deutsche Physikalische Gesellschaft och Institute of Physics och har växt mer än 900% sedan 2001. Varje månad laddas cirka 40.000 artiklar ned.

Max Planck-föreningen (MPS) visar till exempel sitt stöd för öppen åtkomst genom att ingå ett avtal med NJP som innebär att föreningen betalar publiceringsavgifterna för alla ”dess” forskare som lämnar in sina arbete till tidskriften.

EU ligger som vanligt inte på latsidan, utan kräver öppenhet. EU-kommissionen rekommenderade redan i april 2006 i sin Rekommendation A1 att forskningssponsorer bör etablera en europeisk policy som fastställer att artklar som uppstått vid EU-sponsrad forskning ska finnas tillgängliga i arkiv med öppen åtkomst efter en given tidsperiod.

Ett exempel i NJP: Språkvetenskap

Ett par umeåforskare har tittat på ordfrekvensen hos berömda författare. De samlade ihop samtliga verk av Thomas Hardy, Herman Melville och David Herbert Lawrence och räknade antalet unika ord och hur detta förändrades allt eftersom författarens verk blev längre och längre.

De tog delar av böcker med olika längder, slumpmässigt valt bland romaner, kortare verk och noveller och kom fram till att alla författare har mycket särskiljande unika ordkurvor. Som resultat av detta föreslår gruppen att ett verk av en okänd författare därför skulle kunna jämföras med andra verk och att kurvan på så sätt skulle kunna liknas vid ett lingvistiskt fingeravtryck.

Orden som en författare använder tycks vara tagna ur en mera grundäggande metabok som är unik för varje författare. Det är inte umåforskarnas förtjänst att komma på det. Redan 1935 påvisade harvardlingvisten George Kingsley Zipf ett matematiskt förhållande mellan frekvensen av ett ord och dess plats i listan över de ord en författare använde mest. Umeåforskarna har nu kraftigt utvidgat de matematiska modellerna.

Metabok-konceptet som artikelförfattarna diskuterar innefattar inte bara listan över alla ord som författaren kan utan också hur de distribueras, oavsett om denne skriver ett e-brev eller Krig och fred. Det spelar ingen roll om man tittar på 10.000 ord från en bok på 100.000 eller 200.000 ord. Det ser likadant ut hela tiden. Allt är utsnitt av den mycket större metaboken, som i sin tur är en representation av författarens stil.

För att spä på det här med fri information nämner umeåforskarna i slutet av sin avhandling hur de fick tag i författarnas verk: Projekt Gutenberg. Det är ett projekt som bedrivs av Michael Hart, e-bokens uppfinnare, för att publicera alla västerländska böcker vars copyright har gått ut. Man scannar böckerna, OCR-tolkar dem och publicerar resultatet för alla och envar att tanka hem och läsa i sin e-bokläsare utan någon form av DRM eller avgift.

Jag ska inte avslöja godbitarna i det vetenskapliga verket, utan det kan du läsa här, gratis: www.iop.org/EJ/article/1367-2630/11/12/123015/njp9_12_123015.pdf?request-id=5976b43e-d210-46f1-8807-7c1bb572111b

New Journal of Physics: www.iop.org/EJ/journal/NJP
Om Open Access Publishing: http://en.wikipedia.org/wiki/Open_access_%28publishing%29
Projekt Gutenberg: www.gutenberg.org/wiki/Main_Page
Läs Pride and Prejudice gratis: www.gutenberg.org/files/1342/1342.txt

Jörgen Städje