Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag15.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Frivärld förvränger källor i sin rapport

Publicerad: 14 April 2014, 06:36

Adam Sandberg från tankesmedjan Frivärld påstår i ett debattinlägg i Veckans Affärer, och som refererats på Miljöaktuellt.se, att EU:s föreslagna CSR-lagar är ett hot mot fattiga i utvecklingsländer. Nu får han hård kritik av CSR-experten Parul Sharma och Gabi Björsson, Generalsekreterare Afrikagrupperna.


Ämnen i artikeln:

Global CompactAfrikagruppernaGabi BjörssonAccentureAdam SandbergParul Sharma

Adam Sandberg från tankesmedjan Frivärld påstår i ett debattinlägg i Veckans Affärer, och som refererats på Miljöaktuellt.se, att EU:s föreslagna CSR-lagar är ett hot mot fattiga i utvecklingsländer. Han hänvisar vidare till en rapport han författat i ämnet. Där ger han sken av att förstå både fattigdom och hållbarhetskoncept. Men i själva verket förlöjligas fattigas rättigheter och bolagens intentioner att faktiskt göra rätt ifrån sig. De senaste undersökningarna gjorda av Global Compact och Accenture visar att över 83 procent av globala företagsledare vill ha lagstiftning kring hållbarhetsfrågor och rapportering för att anses trovärdiga i sitt arbete.

Det är inte roligt att tala om tunga utmaningar. Frivärlds rapport visar på en gammalmodighet i resonemang och på spekulationer i exempelvis leverantörsledsfrågor. Ett exempel som tas upp i rapporten är den sydafrikanska vinindustrin. Sandberg refererar till en tretton år gammal artikel av forskaren Andries du Toit. Denne problematiserar etiska initiativ men skriver inte att de ska avskaffas. Tvärtom bör även återförsäljare regleras. De stora hoten mot lantarbetare pekas i artikeln ut som bristen på facklig organisering och övergången från fasta jobb till bemanningsföretag.

Forskaren du Toit har i dagarna varit i kontakt med Afrikagrupperna och uttryckt följande ”CSR som inte inkluderar ett högre pris hos återförsäljarna och försäkra att arbetarna tjänar på det är knappt något annat än en etisk utsmycknad och kan leda till färre jobb eller att företag håller sig till smalt definierade minimilöner och reducerar de viktiga små förmåner som arbetarnaofta förväntar sig. Men detta är inget argument mot etiska koder som sådana. Det är ett argument mot dåligt utformade etiska koder som inte tar itu med maktförhållandena i återförsäljarkedjan.

Fair Trade är ett exempel på en etisk kod som försöker försäkra att återförsäljarna betalar en premium för att följa reglerna och att den premien förmedlas till arbetarna. Att citera min rapport för att få det att verka som en kritik av etiska koder som sådana är oärligt och en felaktig presentation av vad jag sagt”.

De internationella koder som den sydafrikanska vinindustrin påverkas av ställer lägre krav än den nationella lagen. Men då lokala myndigheterna har svårt att genomdriva sina egna lagar kan utländska revisioner hjälpa till att upprätthålla något slags lägstanivå för arbetsvillkor. Om Frivärld anser att redan koderna är för hårda, betyder det att de anser att det är rätt av branschen att bryta mot sydafrikansk lag?

Gabi Björsson, Generalsekreterare Afrikagrupperna
Parul Sharma, Människorättsjurist och CSR Expert

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.