Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Guide: Så finansierar du din miljösatsning

Publicerad: 11 Augusti 2010, 10:09

Offentlig finansiering blir extra intressant då konjunkturen dippar. På miljöområdet finns hundratals miljarder i form av innovationsstöd och bidrag som företag och organisationer ofta är dåliga på att söka.


Det finns enormt mycket pengar där ute i vad som ofta kallas för bidragsdjungeln. Inte minst på miljömrådet erbjuder EU och nationella myndigheter stora summor i form av stöd och bidrag till projekt och samarbeten. Totalt handlar det om hundratals miljarder kronor.

Bidragen och stöden på miljöområdet spänner också över ett väldigt brett spektrum och innefattar allt möjligt, till exempel miljöteknik, avfallshantering, förvaltning av vatten och mark, minskad användning av kemikalier, reducering av buller och minskad energikonsumtion.

Att navigera i den här djungeln är både svårt och resurskrävande. Därför har det uppkommit en marknad för rådgivning på området. En av aktörerna är Öhrlings Pricewaterhousecoopers (Öhrlings PWC), vars enhet för stöd och bidrag har 600 anställda globalt, varav sex personer i Sverige. På företaget säger man själva att man är unika genom att man arbetar med alla typer av offentlig finanisering.
– Det finns många EU-konsulter, men det finns ingen annan som ser på hela spektrat över de många finansieringsmöjligheter som finns därute, säger Anders Krantz, ansvarig för Öhrlings PWC:s enhet Stöd- och bidragsfinansiering och med över 15 års erfarenhet av dessa frågor.

Svenska företag har enligt Öhrlings PWC hittills varit återhållsamma med att utnyttja de stödprogram som finns. Anders Krantz och hans kollega Gustav Sigeman tycker att potentialen för svenska företag och organisationer är väldigt stor, framförallt inom miljöområdet.
– Här finns det väldigt mycket pengar i dag. Framför allt ligger fokus på energifrågorna. EU vill helt enkelt kapa oljeberoendet, säger Anders Krantz.

Men EU fokuserar också på miljöfrågor som återvinning och avfallshantering. Anders Krantz och Gustav Sigeman tycker att svenska företag borde ta för sig mer. Det finns helt enkelt inget att förlora.
– Det finns en uppfattning om att bidrag och stöd bara ges till högtravande forskningsprojekt, men så är det inte. Det är ofta mycket jordnära projekt som får pengar, säger Gustav Sigeman.

En viktig
detalj för att bidrag ska komma ifråga är enligt Anders Krantz att resultaten ska kunna spridas. För att du ska kunna få pengar till ett projekt krävs det att helt enkelt att du delar med dig och låter andra ta del av dina lärdomar.

Enligt Anders Krantz och Gustav Sigeman kan bidrag ges till nästan alla typer av projekt. Det handlar bara om att veta var och hur man ska söka.
– Det är ytterst sällan vi inte lyckas hitta pengar till ett projekt som vi ursprungligen tror på, säger Anders Krantz.

Problemet när företagen själva ska söka pengar är enligt Anders Krantz och Gustav Sigeman att de ofta lägger ner för lite resurser på att kartlägga de program som finns.
– Man surfar runt lite och till slut hittar man en stödfinansiering som verkar passande. Sedan söker man det första bidraget man hittar i stället för att leta vidare och kartlägga alla alternativ, säger Gustav Sigeman som tycker att man ska vara mycket mer metodisk i sitt sökande av bidrag.

Det
handlar om att mäta finansieringsprogrammen och väga mellan paramet­rarna ”mest pengar” och ”troligast att
man får”.
– Vissa projekt ger 50 procent finansiering. Andra ger 100 procent. Handlar det om stora kostsamma projekt är det helt enkelt otroligt viktigt att man satsar på rätt finansieringsprogram. Det gäller att lägga resurserna på rätt saker, säger han.

När man
väl kartlagt alla möjliga stödprogram och bidrag gäller det också att verkliken gå till botten med projektet man vill genomföra och matcha det mot stödprogrammen.
Enligt Gustav Sigeman finns det få nackdelar med att ansöka om bidrag eller stödfinansiering.
– Vissa kan uppleva att de får en ökad administration, men den administrationen betalas ju av pengarna man får in. Detsamma gäller om man tar in en extern partner som sköter administrationen åt en, säger Gustav Sigeman.

Han tycker inte att man ska söka stöd­finansiering om man just är på väg att försätta företaget i konkurs. Däremot tycker han absolut att stödfinanisering och bidrag är ett bra sätt att möta en vikande marknad.
– I dag är det tuffa tider för många företag. Är man smart hittar man på en inno­vation och söker offentlig finansiering för att utveckla den. Det tycker jag är ett bra sätt att tänka. Investera dig genom krisen eller, i det här fallet, låt någon hjälpa dig att finansiera dig genom krisen. När vissa bygger vindskydd bygger andra väderkvarnar.

Så är miljöstöden uppdelade
Här är några av de mest relevanta stödprogrammen för dig som vill söka bidrag för ditt företags miljöprojekt. Vissa av stöden riktar sig till större organisationer, medan andra är tänkta för dig som driver ett ­litet eller mellanstort företag.

EU
Strukturfonder

- Konvergensfonder. Bidrag till fattiga länder och därför inte aktuella direkt för svenska företag och organisationer. Som svensk aktör kan man emellertid kontakta utländska myndigheter och hjälpa dem att söka bidrag från konvergensfonder till ett projekt. På så sätt kan det svenska företaget bli en leverantör till myndigheten som officiellt söker bidraget.
- Regionala konkurrenskraft- och sysselsättningsfonder. I Sverige finns 13 miljarder kronor att söka fram till 2013. Pengarna förvaltas av Tillväxtverket (före detta Nutek). Enligt ett ”färdigt” ansökningsrecept kan små miljöteknikföretag få ut pengar genom samarbeten med universitet.
- ESF, Europeiska Socialfonden. Delar ut pengar till arbetslösa och anställda för att stärka individen. Här kan man söka pengar till kompetensutveckling inom miljöområdet. För att lyckas få pengar måste projektet vara storskaligt. Ett bra koncept är att gå ihop med ett antal andra företag och skapa ett stort gemensamt projekt för kompetensutveckling.

Forsknings- och utvecklingsfonder

- Sjunde ramprogrammet eller 7RP. Det största programmet som omsätter 54 miljarder euro mellan 2007 och 2013. Här har EU-kommissionen berättat vilka projekt man vill göra och skapat tio olika temaområden där EU kan bli världsledande inom fem år. Projekten ska ha forskning- och utvecklingsinriktning och ska drivas som samarbeten mellan tre parter i tre europeiska länder. Upp till 75 procents finansiering med belopp från 0,5 miljoner euro till 25 miljoner euro.
- Ideas. Program för framtidsforskning.
- People. Program som finansierar en forskningstjänst då man tar in en forskare från ett annat land.
- Capacities. Minst tre partner i ett samarbete men upp till företagen själva att välja projekt. Capacities är ett bidrag som riktar sig till små och medelstora företag med högst 250 anställda och en omsättning på 50 miljoner euro. Kommissionen betalar forskningen och du behåller forskningsresultaten.

Sektorsprogram

- Life+. Av EU:s hundratals sektorsprogram är Life+ det största. Ger upp till 50-procentig finansiering – ofta till projekt där man har en färdig produkt som ska demonstreras. Stödet kan sökas av enskild organisation, vilket gör att svenska projekt kan söka själva. Bidragsgivaren lägger vikt på att projektet passar in i EU:s mål och projektet får gärna vara relativt stort och omsätta runt 20 miljoner kronor.
- CIP. Står för Competitiveness and Innovation framework Programme och är det sektorsprogram som kommer efter Life+ i storleksordning. Programmet delar ut pengar till organisationer som vill få ut en ny teknik på marknaden.

Internationella organisationer
Nopef

- Nordiska projektexportfonden (Nopef). Stöd till förstudier inför utlandsetablering (i Bulgarien, Rumänien och andra länder utanför EU och EFTA).

Nationella myndigheter
Energimyndigheten

- Energieffektivisering och förnybar energi. Ger stöd inom alternativ energi. Omsätter runt 800 miljoner kronor varje år.
- Fordon. Ger stöd inom energi­snåla fordon.
- Planeringsbidrag. Här kan du få stöd för att söka större offentlig finansiering, så kallat planeringsbidrag.

Tillväxtverket (f d Nutek och Glesbygdsverket)

- Strukturfonder. Tillväxtverket förvaltar och attesterar de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt programmet Öresund-Kattegat-Skagerrak. Programmen finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Naturvårdsverket

- Life+. Naturvårdsverket förvaltar EU:s Life+-pengar i Sverige.
- Planeringsbidrag. Också här kan du få planeringsbidrag för att finansiera dina ansökningar om större bidrag.

Mistra

- Mistra ger bidrag till forskargrupper som i samverkan med användare löser viktiga miljöproblem. Stödet uppgår till ca 200 miljoner kronor per år och ges till ett tjugotal projekt.

KK-stiftelsen

- Etableringsprojekt. Ger bidrag på 300 000 kronor i alla faser till forskningsprojekt där högskola/universitet samverkar med näringslivet.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.