Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration
Klimat
Publicerad: 22 Juni 2004, 11:26
Mobiltelefon- och almanacksbefriad slappade jag häromdagen under min favoritek, född ur ett ollon på 1600-talet. En ärrad, djuprotad gamling, höghus för minst tusen olika sorters kryp, insekter och fåglar. Sinnebilden för erfarenhet och framtidstro.
Plötsligt ”globaliseras” den ljusgröna trädkronan: lövsångaren är här, sju gram lätt, efter åttahundramilafärden från Tanzania. Alldeles ensam har den flugit hit, om natten, med hjälp av stjärnbilderna och sin nedärvda magnetkompass. En ljuvlig musikant, Sveriges vanligaste sommarfågel. Men egentligen en afrikan på besök…
Jag fylls av barnslig nyfikenhet och förundran. Världen är en by och Moder Jord som en enda levande kropp. Allt hänger samman, ingen kan leva för sig själv. Jag dricker mitt kaffe och får i mig vattenmolekyler som nyss fanns i Atlantens torskar; så blir min kropp en lagun av Oceanen. Jag andas in syre som håller hjärtat och alla cellerna igång – producerat i Stilla havets grönalger, hemmaängens gräs eller Sibiriens taiga. Jag tänker och fantiserar, tack vare markens mikroorganismer – fem miljarder i en enda handflata! – som producerar mullen där maten odlas, som laddar storhjärnans universum med energi.
Alltså: Min kropp börjar och slutar inte med huden, den har sin utsträckning i vatten, skog och jordar, nära eller tusen mil bort. Ja, långt ut i kosmos.
Varje cell, rörelse och tanke ”går” på fotoner från solen. Saliven var en gång iskristaller i kometer som krockade med vår unga planet. Kolatomerna i min nästipp är stjärnstoft, formade för miljarder år sedan i solar som inte längre finns. Liksom järnet i blodet, fosforn i tänderna, svavlet i håret. Därför är jag både urgammal och ofattbart ung i universums historia. Eller som poeten Göran Sonnevi, inläst på modern kosmologi, med lätt överdrift uttrycker saken:
I varje bit bröd
jag tar i munnen
finns alla människor
hela jorden, hela himlen
och alla stjärnorna
Vår kamp för hållbar utveckling och miljödriven affärsverksamhet får hämta inspiration ur sådana lustfyllda aha-upplevelser. I en fascination, som gör oss mer ödmjuka, villiga att vörda och vårda. En insikt om att vi, hur teknologiskt begåvade vi än blir, aldrig kan överleva om vi i högmod, tillväxtyra eller dumdristighet försöker klippa navelsträngen med naturens grundläggande processer och kretslopp. ”Allt ont eller gott vi gör mot elementen och den biologiska mångfalden, det gör vi mot oss själva och kommande generationer.”
Naturen, gärna i kombination med poesi och musik, kan alltså ge oss det mentala lyft vi behöver. Mitt i vardagens slit med bokslut och planering. Så lägger vi intellektets och känslans grund för att förändra och förnya oss själva, tekniken och våra företag. Och världen.
Du unnar dig väl en kreativ njutarstund under trädet i försommargrönskan? Lättjefull och olönsam!
STEFAN EDMAN
Biolog, författare och miljödebattör,
nu med regeringens uppdrag
att utreda hur hushållens konsumtion
kan bli mer hållbar
Miljöaktuellt, redaktionen