Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag29.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Han ser ingen framtid för CCS-teknologin

Publicerad: 19 Maj 2011, 10:13

Helmuth Markov, före detta europaparlamentariker, nu finansminister i delstaten Brandenburg, menar att det inte kommer bli någon koldioxidlagring i större skala i Tyskland för att minska kolkraftens utsläpp.


Ämnen i artikeln:

VattenfallHelmuth Markov

Miljöaktuellt fick under fredagen en intervju med Helmuth Markov då denne var på tillfälligt besök i Sveriges riksdag. Markov satt i Europaparlamentet mellan 1999-2009. Sedan dess har han suttit som finansminister i Brandenburg.

Tyskland, som är en förbundsstat, har 16 olika delstater som i sin tur har egna författningar, parlament och regeringar. Brandenburg är till ytan den femte största av dessa delstater. Området ligger i östra Tyskland och gränsar till Polen, med Berlin som en självständig enklav placerad ungefär i mitten. Det är framför allt i den södra delen av området som Vattenfalls brunkolsgruvor och kolkraftverk finns lokaliserade.

– Många av invånarna i södra Brandenburg är beroende av Vattenfall som arbetsgivare. Därför har vi stora grupper som dels stödjer, dels motsätter sig bolagets planer på att öppna nya dagbrott och utöka kolbrytningen.

Karta: Wikipedia

Enligt Markov råder det ingen politisk tvekan om att utsläppen från landets kolkraftverk dock måste minska kraftigt om Tyskland ska han en chans att klara sina klimatmål. Men i Brandenburg har den styrande koalitionen inte kunnat nå en politisk överenskommelse om att kolbrytningen ska upphöra.

– Vad vi har gjort i stället är ett koalitionskontrakt som går ut på att det inte blir några tillstånd för att öppna upp för nya kolbrytningar efter 2020 om inte utsläppen från kolkraften radikalt har setts minska till dess.

Helmuth Markov. Foto: Anders Hellberg

Detta kan bli ett problem för Vattenfall. Över 90 procent av bolagets produktion i Tyskland kommer från fossila källor, framför allt från de egna brunkolsgruvorna. På sin hemsida skriver Vattenfall:

”I framtiden kommer CCS-tekniken (avskiljning och lagring av koldioxid) att vara en nyckelteknik för minskning av koldioxidutsläpp. Vattenfall har intagit en ledande ställning när det gäller utveckling och demonstration av CCS-tekniken, bland annat genom pilotanläggningen Schwarze Pumpe nära Cottbus i Brandenburg, och man planerar nu att bygga en demoanläggning i Jänschwalde.”

I Vattenfalls hållbarhetsredovisning från 2010 skriver man vidare:

”Om de nödvändiga förutsättningarna i fråga om social acceptans, rättsliga ramar, och kommersiella villkor uppstår, hoppas vi kunna använda CCS-teknik i full skala vid koleldade anläggningar från och med 2020”.

Men Helmuth Markov är inte optimistisk när det kommer till dessa planer. Han beskriver det likt fallande dominobrickor.

– Vi har undersökt markförhållandena i Brandenburg och vi har inte tillräckligt med bra platser under markytan för att lagra koldioxiden. Därför, för oss, är det ingen mening att tillåta demonstrationsanläggningar eftersom man inte kan lagra koldioxiden någonstans. Och utan demonstrationsanläggningar blir det ju heller inga kommersiella CCS-anläggningar. Och utan CCS-tekniken kommer utsläppen inte minska drastiskt från kolkraften varför det heller inte, enligt det politiska koalitionskontraktet, blir aktuellt med nya brunkolsbrytningar efter 2020.

Budskapet till Vattenfall är därför enligt Markov: stanna kvar i Brandenburg, men växla över till förnybart.

– Brandenburg har redan fått en utmärkelse från EU för att vara den mest avancerade regionen i Europa när det kommer till förnybar elektricitet. Redan i dag har vi 50 procent förnybart, 2020 siktar vi på att ha minst 65 procent.

Svårare är det förstås om man ser på hela energiförsörjningen. Uppgiften nu för politikerna, menar därför Markov, är att ta fram en ny, omfattande energistrategi för hela delstaten. Men då behövs först en ordentlig debatt i samhället om hur man vill att energiförsörjningen långsiktigt ska organiseras.

– Fram tills i dag har vi haft en väldigt centraliserad energiproduktion i Tyskland – kärnkraft och kolkraft. När vi nu går över till mer och mer förnybart går vi i princip från fyra stora producenter till kanske tusentals olika småproducenter. Det innebär att alla städer och alla byar kommer få betydligt mer att säga till om när det kommer till vilka förnybara energislag man vill satsa på lokalt .

Förnybart är alltså framtiden enligt Markov. Tidigare sågs även kärnkraften av vissa politiker som en lösning, men efter katastrofen i Fukushima har Tyskland svängt ordentligt i frågan.

– Kärnkraften i Tyskland är död. Vi vet ännu inte om den stängs ner helt till 2020, 2023 eller 2025, men vi vet att den är på väg att stängas ner. Knappast någon stödjer längre denna döende teknologi.

Helmuth Markov förklarar hur det blev så.

– Med Tjernobyl kunde vi säga – det är ryssarna, de är fulla, de har gammal teknik, de jobbar oorganiserat, det som hände där kan aldrig hända här. Men sen kom Fukushima, det hände i Japan, ett av de mest avancerade länderna i världen, med hög säkerhetsstandard och organiserade system. Även om vi inte förväntar oss några tsunamis i Tyskland förstår vi nu att vi aldrig helt kan skydda oss mot kärnkraftsolyckor.

Nästa torsdag följer en intervju med Vattenfall, där bolaget ges möjlighet att ge sin syn på läget i Tyskland.

Anders Hellberg

Ämnen i artikeln:

VattenfallHelmuth Markov

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.