Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Händelserna som präglade 2013

Publicerad: 30 december 2013, 05:00

Från inställd vargjakt till fossiloberoende fordonsflotta. Heta stridsfrågor och hårda debatter har präglat året som har gått.


Det börjar bli något av en tradition att det svenska nyåret följs av vargjakt och en rasande debatt mellan för- och emotsidorna samt dessutom barska inflikningar från EU-håll. 2013 var inget undantag. Naturvårdsverket fattade beslut om ”selektiv och riktad jakt på inavlade vargar”, men knappt hann jägarna ladda sina bössor förrän kammarrätten inhibierade jakten sedan flera organisationer hade överklagat.

När sedan Högsta förvaltningsdomstolen meddelade att den inte skulle ta upp kammarrättens dom till prövning var det dessutom bara några dagar kvar av den utlysta jaktsäsongen och de berörda djuren kunde andas ut. För det här året, i alla fall.

Debatten fortsatte under hela året – bland annat kring den rovdjursutredning som presenterades i våras – och lär så göra även under 2014.
Räkna med att EU:s vakande öga kommer att följa Lena Eks balansgång mellan habitatdirektiv och hetlevrade opinioner mycket noga även i fortsättningen.

En av årets mest omtalade händelserna var att klimatforskningspanelen IPCC offentliggjorde sin femte rapport i Stockholm i september. Kontentan av den var att riskbilden har förvärrats sedan den förra rapporten kom för fem år sedan och att vetenskapsmännen är säkrare än någonsin på att det är människan som ligger bakom den globala uppvärmningen. Att takten i uppvärmningen har hejdats de senaste 15 åren beror enligt panelen bland annat på att haven lagrar en stor del av värmen.

Rapporten bidrog också till att klimatfrågan åter började synas lite mer i de breda medierna.

Under hela året såg vi ett flertal offentliga utredningar lämna sina betänkanden och skapa mer eller mindre heta reaktioner. Under våren lät regeringen till exempel utreda frågan om att införa nettodebitering för egenproducerad el. Det är något som många har önskat sig, men utredningen kom fram till att det var svårt av skattetekniska skäl. I höstbudgeten satsade energiminister Anna Karin Hatt i stället på att införa ett skatteavdrag på upp till 18 000 kronor till hushåll som producerar sin egen el.

Byggkravsutredningen kom i slutet av 2012, men vållade mycket debatt även i år. Både utredaren och den ansvariga ministern Stefan Attefall vill stoppa kommunerna från att ställa egna krav på energiförbrukning i nybyggnation. I stället ska de nationella kraven skärpas, något som Boverket har fått i långtidsuppdrag att se över.

Men vad händer under tiden? Vad händer från nu och fram till 2020, då EU:s hårdare energikrav på nybyggen införs? Ingenting? Risken är att vi hamnar i ett limbo och att de närmaste åren i efterhand kommer att ses som förlorade.
En annan, pågående utredning som det har blåst kraftigt kring är den om hur vår fordonsflotta ska kunna bli fossiloberoende till 2030. Kritik både utifrån och inifrån och ett tungt avhopp har kantat arbetet som i skrivande stund går in i sin slutfas. En het potatis är hur man egentligen ska tolka begreppet fossiloberoende. Inte som fossilfri i alla fall, menar avhoppade huvudsekreteraren Per Kågeson.
– Jag betecknar det som orimligt. Det skulle krävas långtgående förbud eller väldigt höga skatter för att göra någonting sådant om drygt 15 år, sade han till Riksdag & departement.

Till jul ska utredningens resultat ligga under regeringens gran.
Nu i årets slutskede, i november, ställde sig regeringen bakom EU-kommissionens csr-strategi för företagens miljö- och sociala ansvar och lägger fram en egen handlingsplan. Men det var ingen spikrak resa. Regeringen håller hårt på att csr ska vara företagsdrivet. Människorättsjuristen Parul Sharma kritiserar handelsminister Ewa Björling för att vara en bromskloss som motarbetar EU:s krav  på hållbarhetsrapportering (se också sidan 7).

Om vargjakten är en besvärlig huvudvärk för Lena Ek kan hon i alla fall trösta sig med allt beröm hon har fått för sitt arbete med det internationella avtalet om kortlivade klimatgaser. När våra barnbarn ser tillbaka på 2013 kommer nog det att hamna på hennes pluskonto – om det fortsätter så lovande som det har startat. Sedan hon och president Obama med flera drog igång koalitionen CCAC i början av förra året har antalet medlemmar vuxit från sju till 72 nu i höst, varav 34 länder och 38 organisationer. Hittills har arbetet utmynnat i ett antal åtgärdsprogram för minskning av utsläppen av denna typ av klimatpåverkande gaser.

”Till skillnad från Kyotoprotokollet har CCAC inte fastnat i storpolitiken, utan fortsätter att växa och kvarstår som ett lyckat sidospår till FN-förhandlingarna,” skrev Miljöaktuellt i våras.

På miljöministerns pluskonto kan vi också lägga det begynnande arbetet mot kemikalier i vår vardag. Förslaget från i somras om fyra etappmål är ett steg i rätt riktning, utredningen om straffskatt på kemikalier i konsumentprodukter som aviserades i höstbudgeten ett annat.

Inte en dag för tidigt, men nu är frågan i alla fall i rullning.

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.