Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Här är alla satsningar på hållbara transporter i årets budget

Publicerad: 20 september 2017, 06:10

2030-sekretariatet går igenom alla satsningar på hållbara transporter i årets budget – och vad oppositionen tycker om förslagen.


Bonus-malus
Personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med nollutsläpp enligt NEDC-körcykeln får en bonus på 60 000 kr, höjt från 45 000 kr som föreslogs i lagrådsremissen. Därefter minskas bonusen successivt till 10 000 kr för fordon med 60 g CO2/km -värde och samtliga gasbilar, en höjning från tidigare aviserade 7 500 kr. För fordon med koldioxidutsläpp mellan 95–140 g CO2/km beskattas varje gram med 82 kr (tidigare förslag 77 kr) och från 140 gram beskattas varje gram med 107 kr (tidigare 100 kr). Styrningen har därmed blivit mer kraftfull i båda ändar. Enligt regeringens egen prognos är bonus-malus till en början överfinansierat med minst 400 miljoner kronor första halvåret 2018; malus-intäkterna är större än bonus-utgifterna. Bonusen betalas ut med sex månaders förskjutning. Systemet införs 1 juli 2018, och justeras ett år senare till nya körcykeln (WLTP). I väntan på att det införs, förlängs supermiljöbilspremien första halvåret 2018 med 250 milj kr, strax över hälften av de 445 milj kr som prognosticeras för 2017.

Miljözoner
I budgeten aviseras att kommuner ska ges möjlighet att införa miljözoner för personbilar och lätta lastbilar. Utformningen är inte klar, men såväl miljöpartiet som Fossilfritt Sverige önskar gynna biogasen jämfört med det förslag som regeringen skickade på remiss. Miljözonerna tänks kunna införas från år 2020

Ladda hemma-stöd
Ett nytt Ladda hemma-stöd för elbilar införs, med fokus på hushåll, som inte har rätt att söka medel från Klimatklivet. 90 milj kr per år anslås för 2018-2020. Utformningen är inte klar men en ”check” på 5 000 kr diskuteras.

Elbusspremie
Regeringen vill förlänga elbusspremien till och med 2023, med 100 milj kr/år från år 2018. För 2017 är utgiftsprognosen knappt 20 milj kr av budgeterade 90 milj kr och 2016 användes 0,5 milj av de 50 milj kr som anslogs.

Laddinfrastruktur
För att underlätta för dem som levererar el för laddning av elbilar flyttas – efter riksdagens beslut – skattskyldigheten från dem som levererar elektrisk kraft till nätinnehavarna. Regeringen avser analysera hur laddinfrastruktur längs större vägar kan främjas, och Energimyndighetens samordningsuppdrag för laddinfrastruktur utökas till att även gälla gas och andra drivmedel som kräver särskild infrastruktur, med särskilda medel för detta. Regeringen avser också att arbeta med regionala planer för infrastruktur för el och förnybara bränslen i transportsektorn.

Klimatklivet och Stadsmiljöavtalet
Klimatklivet förlängs och förstärks med 800 milj kr 2018, 1,3 mdr kr 2019 och 2,3 mdr kr 2020. Stadsmiljöavtalet anslås 1 mdr kr för 2018. Hittills har 1,73 mdr kr av stödets totalt 2,75 mdr kr beviljats. “Det är ännu för tidigt att utläsa några miljöeffekter av stödet”, anger regeringen.

Bränslebytet
1 juli 2018 införs en reduktionsplikt för drivmedel, med separata krav på minskad klimatpåverkan för bensin och diesel. Nivån är samma som lagrådsremissens, 2,6% för bensin från 1 juli 2018, och 19,3 % för diesel. Året därpå gäller 2,6% respektive 20%, från 2020 4,2% respektive 21% . En indikativ målnivå på 40% anges för 2030, med regelbundna avstämningar 2020-2030.
Drivmedel som omfattas av plikten föreslås få full koldioxid- och energiskatt, oavsett förnybarhetsandelen. Detta för att undvika att EU bedömer åtgärden som dubbelkompensation. Eftersom regeringen vill motverka en prisökning vid pump sänks koldioxid- och energiskatten på drivmedel. Höginblandade biodrivmedel hålls utanför plikten och skattebefrias fullt ut från 1 januari om EU ger nytt statsstödsgodkännande. Den som inte uppfyller kravet ska betala upp till 7  kr/kg CO2, medan den som överträffat kraven kan överföra överskottet till andra aktörer.

Elcykelpremie
350 milj kr per år anslås för elcykelpremie 2018-2020, Utformningen är inte klar, men inriktningen är max 25 % av kostnaden upp till max 10 000 kronor, för lätta elfordon. Utanför själva budgeten har regeringen aviserat att premien utbetalas retroaktivt för inköp från 20 september 2017.

Nationellt kunskapscentrum för cykling
Regeringen föreslår att ett nationellt kunskapscentrum för forskning och utbildning om cykling inrättas med Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som värd.

Eldrivna tunga fordon
För att bidra till en omställning till tunga fordon med låga växthusgasutsläpp avser regeringen uppdra åt berörda myndigheter att studera hur marknadsintroduktion av eldrivna mindre lastbilar i städer, exempelvis för varudistribution och sophämtning, kan främjas.

Flygskatt
Flygskatten föreslås införas, men justerad jämfört med lagrådsremissen, framför allt genom att sänka avgiften för inrikes resor till 60 kr per passagerare och kompensera ”glest befolkade delar av landet”; Norrland och Gotland. Från 2019 höjs skattesatserna efter  prisutveckling. Särskilda medel anslås för icke-statliga flygplatser i Norrland.

Biobränslen för flyg
Regeringen tillsätter en utredning för att analysera om det behövs styrmedel för att öka andelen förnybara bränslen och avsätter 20 milj kr 2018, 30 milj kr 2019 och 50 milj kr 2020 för utveckling och forskning av biobränsle för flyg.

Biogasstöd
Regeringen avser att analysera marknadsförutsättningarna för svensk biogas och föreslå långsiktiga styrmedel. Stödet för produktion av biogas från gödsel, metangasreducerings- ersättningen, utökas med 30 milj kr för 2020.

Vägslitageskatt och Eco-bonus
Regeringen avser att under år 2018 återkomma till riksdagen med förslag om en avläsningsbar och, bl.a. regionalt differentierad vägslitageskatt. För att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart införs ett tillfälligt Eco-bonussystem.

Reseavdraget
Regeringen avser se över det nuvarande systemet   för   reseavdrag, för att gynna  resor med  låga utsläpp  av  växthusgaser  och  luftföroreningar,  bidra  till  transportsektorns klimatmål  för   2030  och  minska  skattefelet  kopplat  till reseavdragen. Något konkret datum för detta anges inte.

Bilpooler
Regeringen är angelägen om att underlätta för bilpooler, bland annat genom att göra det lättare att avsätta parkeringsmark. Frågan bereds i regeringskansliet.

Förslaget om höjd årlig fordonsskatt läggs ned
Regeringens förslag på höjd årlig fordonsskatt för befintliga bilar har skrinlagts.

Oppositionen
Stora delar av det som föreslås inom fordon/transporter har brett stöd från oppositionen, även om de föreslår andra inriktningar. Det gäller t.ex. bonus-malus, där (C) önskar kraftigt högre bonus för elbilar, medan (L) önskar höjd malus för bilar med höga utsläpp och (V) haft en viktig roll i att bonusen blev större än regeringens ursprungliga förslag. Oppositionen har samfällt önskat ett tidigare införande än halvåret 2018. Bränslebytet är i linje med den reduktionsplikt som alliansen drev förra mandatperioden, men med skillnaden att drivmedel som ingår i plikten beläggs med full skatt vilket bedöms nödvändigt för att EU ska godkänna systemet.

(M) är skarpt kritiska till premien för elcyklar och anger i underlaget för en interpellationsdebatt att ”premien är sannolikt pengar i sjön, då den stödjer elcyklar som redan i dag går att sälja utan skattestöd”. De önskar också veta vilka utsläppsminskningar premien förväntas leda till.

Motståndet mot flygskatten är brett, där framför allt (C) efterfrågar en tydligare miljöstyrning, t.ex. genom en kvotplikt för flygbränsle eller (om möjligt) differentierade landningsavgifter.

Vad oppositionen i övrigt föreslår återkommer vi till när deras miljö- och budgetmotioner presenterats.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet

Jakob Lagercrantz
2030-sekretariatet

Gunilla Sandin
2030-sekretariatet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.