Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag03.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Här är forskarnas kritik mot Rättvisemärkt

Publicerad: 29 Oktober 2009, 11:02

Rättvisemärkt är inte lösningen för fattiga bönder. Det hävdar forskare från Lunds Universitet, SLU och AgriFood Economics Centre i en gemensam rapport.


Ämnen i artikeln:

JordbrukRättvisemärktCsr

I den nya rapporten "Vad uppnås genom rättvisemärkning?" svarar forskarna på sin egen fråga och konstaterar – inte särskilt mycket!

Rättvisemärkning
fungerar till viss del så att fattiga jordbrukare får ett garanterat minipris för sin produktion. Detta minipris ligger över världsmarknaspriset vilket i sin tur förutsätter att välbärgade konsumenter i rika länder ska vilja betala mer för produkterna.

Enligt
forskarna kan rättvisemärkning fungera i en liten skala och som en  nischmarknad. Men samtidigt konstaterar forskarna att rättvisemärkning aldrig kommer att kunna bli vägen fram för att förändra situationen för det stora flertalet fattiga jordbrukare. Som märkningen fungerar idag kan den heller aldrig enligt forskarna bli ett alternativ till traditionell handel.

Rättvisemärkta produkter.

Det stora problemet enligt forskarna är att det inte finns resurser att i stor skala finansiera minimipriset som Rättvisemärkningen bygger på. Antalet fattiga jordbrukare är får många och antalet konsumenter som vill betala ett högre pris är för få, hävdar man.

Enligt forskarna bakom rapporten finns det 880 miljoner fattiga jordbrukare i världen. Av dem är bara 1,5 miljoner jordbrukare anslutna till Fairtrade.
– Högre inkomster på landsbygden kan istället främst nås genom förbättrad produktivitet i jordbruket. Då krävs inhemska åtgärder. Se på Indien och Kina som genomfört reformer inom jordbruket. Båda länderna har ökat produktiviteten, i Kina genom ökad marknadsorientering och i Indien genom att använda grödor som ger bättre avkastning. Det har bidragit till att fattigdomen på landsbygden minskat markant, säger Helena Johansson föreståndare för Institutet för Livsmedelsekonomisk analys vid Lunds universitet.

Rättvisemärkt i Sverige ställer man sig emellertid frågande till rapportens slutsatser och dess syfte.
– Vi tycker att det är bra att vi blir granskade, däremot gillar vi inte slutsatserna man dragit. Vi tycker att det är ett väldigt snårigt resonemang och vi förstår faktiskt inte riktigt på vilket sätt Rättvisemärkt på något sätt skulle konkurrera med andra sätt att minska fattigdom, säger Rättvisemärkts generalsekreterare Helena Markstedt.

Forskarna kritiserar ju det minimipris som Rättvisemärkt till viss del bygger på?
– För det första är det absolut inte alla produkter som har ett minimipris. För det andra så har minimipris, med den storlek vi haft hittills, varit ett bra verktyg. Sen reviderar Fairtrade hela tiden sina metoder. Att vi har minipris idag säger inte att vi alltid kommer att ha det, vi är flexibla och om vi måste så kan vi ändra vårt arbetssätt. Det viktiga för oss är att vi gynnar producenterna.

Forskarna säger också att det inte finns tillräckligt många i den rika världen som kan tänka sig att betala extra för rättvisa. Hur ser ni på det?
– Jag vet inte vad de bygger det påståendet på. Vi ser tvärt om att det finns folk som är beredda att betala lite mer och de siffror vi har, från Global Scan i december 2009, visar att 77 procent var beredda att betala några kronor extra. Det här är dessutom en siffra som stadigt ökar.

Enligt forskarna fungerar er modell bara småskaligt. Kommentar?

– Idag har vi 1,5 miljoner lantbrukare anslutna och den siffran växer också hela tiden. Vårt mål är att öka till 5 miljoner anslutna jordbrukare år 2015. Det är viktigt att vi konsumenter tar vårt ansvar och ser till att mänskliga rättigheter inte kränks och att de människor  vi köper våra produkter från inte blir orättvist behandlade.

Vilken är egentligen kopplingen mellan den fattigdomsbekämpning som forskarna rekommenderar och ert arbete inom Fairtrade?
– Jag vet faktiskt inte riktigt. Vi tycker att deras resonemang är väldigt vagt. Att attackera oss kanske är ett rop på uppmärksamhet.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

JordbrukRättvisemärktCsr

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.