Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag24.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Här är framtidens miljöproffs

Publicerad: 12 Januari 2010, 09:19

Hur kommer framtidens miljöproffs att se ut och vad kommer att krävas av dem i form av kunskap och engagemang? Fyra experter tittar tio år framåt i tiden.


Svenska miljöproffs har en snart 140 år lång historia att luta sig tillbaka mot. Det började redan när koleran spreds i Stockholm för sista gången 1873. Året efter byggde staden upp en kår av inspektörer med uppgift att hålla efter hygien och hälsa på gator och torg. De blev landets första framgångsrika miljöproffs.

Om tio år kommer miljöproffsen inte längre att sitta instängda på kontor och avdelningar utan i första hand jobba tillsammans med andra yrkesgrupper. De kommer att jobba med kommunikation och besitta entreprenörernas förmåga att få saker och ting att hända. Det tror i alla fall ombudsmannen Jonny Andersson på Naturvetarna.

– Det kommer att finnas en arbetsmarknad för strategiskt tänkande biologer och agronomer – låt oss kalla dem miljöstrateger. I dag sitter de på fel ställe eller har inte ens installerats. De bör sitta i kommunledningen eller i en stab nära företagsledningen och tillföra beslutsfattarna sin naturvetenskapliga kompetens, säger Jonny Andersson.

Jonny Andersson är ombudsman för miljövetare och inspektörer på den fackliga organisationen Naturvetarna och har följt yrkesgruppen under 30 års tid – under denna tid har arbetet gått från att vara lokalt till att växa över kommun- och sektorsgränser. Enligt honom finns ett stort behov av miljöstrateger som jobbar högt upp i organisationerna.

– Det ställer tuffa krav på dagens naturvetare som är vetenskapligt skolade och som behöver komplettera sin kommunikativa och intuitiva sida, säger Jonny Andersson och berättar att Trafikkontoret i Malmö anställt en naturvetare vars kunskap om beteendemönster används för att bättra på trafikströmmarna.

Men det finns andra exempel på hur naturvetare hjälpt till i kommunala kulturprojekt för att få folk att ändra livsstil i mer hållbar riktning. Ett stort arbetsfält som ligger i startgroparna och väntar på att utvecklas är också biologer-ekonomer – en stor bank anställde nyligen en biolog för att förbättra sina etiska placeringar.

– Det är inte säkert att en lång och trogen tjänst kommer att leda fram till dessa jobb. Det kanske handlar om att vara disponibel och göra sig tillgänglig vid rätt tidpunkt. Folk kommer ju inte att vara knutna till en arbetsplats på samma sätt som tidigare, säger Jonny Andersson.

Ett annat område med viktig uppgift är naturpedagoger som konsultar i skolor och organisationer. Företaget Naturpedagogerna i Malmö vidareutbildar lärare men ger också kurser till förvaltare och tjänstemän. Deras roll måste enligt Jonny Andersson stärkas.

Försäkringsbranschen reagerade tidigt på klimatlarmen och letar i dag efter metoder som minskar riskerna och samtidigt sätter ett pris på nya tjänster. Mats Nordenskjöld på försäkringsbolaget If har sett hur behovet av miljökompetens vuxit fram i flera olika branscher.

– Den miljöpåverkande industrisektorn har redan skaffat sig miljökompetens. Men nu kommer tjänstesektorn som fram till i dag kanske sett mest pr-mässigt på miljöjobben, säger Mats Nordenskjöld.

Ett sådant exempel är resebranschen
som troligen kommer att förändras i grunden, enligt Mats Nordenskjöld. Det finns ett stort behov av att integrera miljötänkandet i arbetet och det kommer att efterfrågas kunskaper om grönare transporter och om hur man kan spara pengar. Ett annat behov är den medicinska sidan där läkare och sjuksystrar måste lära sig hur man tacklar en rad sjukdomar som kommer med det nya klimatet.

– Det finns mycket att göra på hälso­sidan. Det är kanske inte frågan om helt nya yrken utan om att bygga vidare på den kompetens folk redan har. Folk måste veta vad hållbarhet innebär för just deras bransch och produkt, säger Mats Nordenskjöld.

– De specialister som behövs kommer att vara miljöcontrollers som kartlägger och följer upp att arbetet verkligen genomförs.
Det finns också mycket att göra för att få fram miljöinformation vid tillverkningen av varor och livsmedel. När produktionen flyttar utomlands ökar behovet av att kontrollera att processerna gått rätt till. Det handlar om nya jobb för att administrera system med certifieringar och miljömärken.

– Ett annat stort växande arbetsfält är systemen med miljömärkningar och spårbarhet. I takt med att den svenska industriproduktionen läggs ned och tillverkningen sker i utvecklingsländer på andra sidan jordklotet växer behovet av att veta hur de kommit till, säger Mats Nordenskjöld.

Försäkringsbranschen håller själv på att förstärka sin kunskap om avfall, återvinning och transporter. Det kommer till exempel att bli mera naturligt att återanvända bildelar av plast på ett annat sätt än tidigare. Det kommer också att krävas mycket av offentliganställda tjänstemän som måste räkna in alla klimatfaktorer i sin myndighetsutövning. Men även det traditionella skogs- och jordbruket behöver ställa om efter klimatförändringarna.

– Det kommer att behövas biologer och forskare som skyddar skogar och jordar mot skadegörare och insektsangrepp. De behöver plocka fram skötselmetoder och nya odlingsmetoder som passar i det nya klimatet, säger Erik Westholm, institutet för Framtidsstudier.

Det är svårt att hitta ett tydligt svar på frågan var man ska hitta kunskapen för framtidens miljöproffs. De experter Miljöaktuellt talat med pekar i olika riktningar. Högskoleverket gjorde sin senaste granskning av landets miljöutbildningar år 2003 och nästa planeras först år 2012.

Historikern Lars J Lundgren utvecklade miljöutbildningar vid universiteten i Lund och Umeå. Den i Lund var en ettårig påbyggnadskurs med tyngdpunkt i juridik, statsvetenskap och ekonomi.
– Kursen blev inte särskilt populär hos studenterna, antagligen för att de redan ansåg sig vara färdigutbildade. Ytterligare ett års studier kostade för mycket tid och pengar, säger Lars J Lundgren.

I Umeå satsade man på två hela utbildningsprogram, ett med samhällsvetenskaplig inriktning och ett med markvetenskaplig. I båda ingick ”miljöinslag” av olika längd och karaktär. Men vart ska man då vända sig om man vill möta framtidens krav på miljökompetens?
– Folk som vill arbeta med miljö kommer nog, och med all rätt, att under lång tid välja naturvetenskap och teknik, men gärna då kompletterat med ekonomi och juridik, säger Lars J Lundgren. l

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.