Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Här är Kåbergers tre styrmedelsfavoriter

Publicerad: 3 Juli 2012, 16:30

Chalmersprofessorn berättade om tre av de viktigaste styrmedlen på miljösidan och passade även på att ge ett råd till de svenska politikerna.


Tomas Kåberger var en av dem som var inbjudna till Hagainitiativets seminarium Så tar vi nästa steg i klimatfrågan.

Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och numera ordförande i Japan renewable energy foundation samt professor vid Chalmers i Göteborg, fick frågan om vilka de tre viktigaste åtgärderna på styrmedelssidan som han menar har skett de senaste åren.

Den första åtgärden som Kåberger valde att lyfta fram var den svenska koldioxidskatten.

– Koldioxidskatten har varit fantastiskt effektiv, klimatpolitiskt och indirekt även miljöpolitiskt.

En andra åtgärd hämtade han från grannlandet Tyskland.

– Den tyska lagen om inmatningstariffer för el har varit väldigt dyr för tyska konsumenter jämfört med våra styrmedel i Sverige. Men vad tyskarna har åstadkommit är att deras stora efterfrågan på solceller lett till att solcellerna har industrialiserats, kostnaderna har gått ner, och man ligger nu på kostnadsnivåer som man för fem år sedan trodde att man skulle nå år 2020. Detta har gjort att den globala marknaden nu håller på att växa ytterligare eftersom det håller på att bli så billigt. Det de tyska konsumenterna har åstadkommit är en heroisk bedrift.

Slutligen en tredje åtgärd som Kåberger tog upp handlade om de svenska investeringsprogrammen LIP och Klimp.

– Tittar man på något som haft stor klimatnytta så är det utvecklingen av biogas för att ta hand om biologiskt avfall. Många av de anläggningar som har åstadkommits där kom till genom lokala investeringsprogram och klimatinvesteringsprogram och gjordes på ett väldigt elegant sätt i samspel mellan ofta kommunala och privata aktörer och större företag. Det har varit lösningar som varit både kul, konstruktiva och kostnadseffektiva.

När Kåberger slutligen fick önska sig en sak av politikerna för de kommande åren sade han:

– Den största utmaningen på energiområdet de närmaste tio åren kommer vara att det sker väldigt många små investeringar. Många människor kommer ta beslut om att exempelvis använda solceller som byggnadsmaterial, att bygga vindkraftverk, att energieffektivisera eller använda it-teknik för att styra elektriska apparater. Politiken måste därför inrikta sig på att skatteregler, institutionella regler och kunskap och informationstillgång hanteras på ett effektivt sätt. Och det är väldigt annorlunda mot det sätt som energipolitiken bedrivits under de senaste 30 åren, då det handlat om stora anläggningar och stor infrastruktur. Det tror jag är en utmaning för många regeringar i världen att hantera, och jag tror att de som skaffat sig mest insikt om detta är just tyskarna.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.