Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag15.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Här är regeringens vetenskapliga bollplank

Publicerad: 1 September 2015, 06:33

13 forskare ska ta ett brett och långsiktigt perspektiv på hållbarhetsfrågorna.


Nu är det klart vilka som ska ingå i gruppen som går under namnet: det vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. Tanken är att tolv forskare, ledda av en ordförande, under de kommande åren ska tillhandahålla vetenskapliga underlag till den svenska regeringen. Rådet består av sju män och sex kvinnor, verksamma från Lund i söder till Umeå i norr, och kan sägas ha koll på allt från ekologi till ekonomi.

– Den här typen av grupperingar ger en möjlighet att lyfta vissa frågor ut ur det dagliga arbetet, säger Anders Turesson på miljödepartementet, som kommer arbeta som rådets huvudsekreterare.

– Beskåda dem från ett lite bredare och mer långsiktigt perspektiv, tillägger han.

Det var i somras som Åsa Romson (MP) och Kristina Persson (S), klimat- och miljöminister respektive minister för strategi- och framtidsfrågor, kunde meddela att regeringen avsåg att samla ett antal framstående forskare i ett särskilt råd, tänkt att vara en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället.

När Lena Ek (C) var miljöminister hade hon en liknande grupp, kallad Miljöforskningsberedningen. Även där agerade Anders Turesson huvudsekreterare.

– Efter riksdagsvalet uppstod en diskussion om regeringen skulle fortsätta med den här typen av rådgivning, om det var en bra idé att ha någon form av vetenskapligt bollplank och i så fall i vilken form det skulle ske, säger Anders Turesson.

Anders Turesson. Foto: Gunnar Seijbold/Regringskansliet

Det hela landade i en lösning som har likheter med den tidigare Miljöforskningsberedningen. Men enligt Anders Turesson så innebär sammansättningen denna gång att gruppen kan ta ett ännu vidare perspektiv på hållbarhetsfrågorna, vilket innebär att gruppen kan agera med en större bredd gentemot regeringen.

Rådet är just nu i uppstartsfasen och det är ännu inte klart hur arbetet kommer att läggas upp, berättar Anders Turesson. I direktiven från regeringen finns en del konkreta uppgifter nämnda, som att arrangera seminarier, men här står också att rådet ska sammanställa och lyfta fram vetenskapligt underlag om miljö och hållbar utveckling med tydlig relevans för policyutveckling.

– Vad som sedan faktiskt avgör agendan för rådet återstår att se. Det blir nog dels ministrarnas och regeringens prioriteringar, dels vad forskarna själva vill lyfta fram, men det kan också bli frågor som exempelvis media tar upp.

Det vetenskapliga rådet har inget uppdrag att leverera en gemensam uppfattning i dessa frågor. Samma sak gällde i Miljöforskningsberedningen, men där lyckades de göra det ändå, vilket förra året resulterade i rapporten Miljöpolitikens spelplan (pdf), där bland annat förutsättningarna för att utforma en handlingskraftig och verkningsfull miljöpolitik analyseras.

Att det blev så tror Anders Turesson har mycket att göra med att forskarna önskade producera något gemensamt och att de fungerade så pass bra ihop som grupp.

– Det har därför även denna gång varit viktigt att hitta bredden kompetensmässigt, men även personlighetsmässigt, säger han.

Det vetenskapliga rådet

Ordförande:

- Karin Markides, professor i analytisk kemi och avgående rektor för Chalmers tekniska högskola.

Medlemmar:

- Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier samt professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
- Georgia Destouni, huvudsekreterare vid forskningsrådet Formas och professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser vid Stockholms universitet.
- Östen Ekengren, vice VD för IVL Svenska miljöinstitutet.
- Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, KTH, och professor i miljöstrategisk analys.*
- Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi vid KTH samt forskningsdirektör för klimat- och energianpassning vid försvarets forskningsinstitut, FOI.
- Agneta Marell, professor i företagsekonomi och vicerektor för samverkan och innovation vid Umeå universitet.
- Lena Neij, professor i industriell miljöekonomi vid Lunds universitet.
- Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, SEI, och adjungerad professor vid KTH.
- Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.*
- Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.
- Marie Vahter, professor i miljömedicinsk toxikologi vid Karolinska institutet.*
- Erik Westholm, professor i landsbygdsutveckling vid SLU och professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.

Huvudsekreterare:

- Anders Turesson, Miljödepartementet.

*Ingick också i Miljöforskningsberedningen.

Anders Hellberg

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.