Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Här har man världsrekord i snöskottning

Publicerad: 30 december 2010, 04:31

Medan det mesta är snökaos finns ett ljus på himlen: svenska flygplatser. De snöar helt enkelt inte igen. Man jobbar dessutom miljövänligt och på Kiruna Flygplats inleds nu fältprov för att testa världens första biogasdrivna snöröjare med en maskin som senare ska hamna även på Arlanda.


Vintersolståndet 2010, den tid på året då natten är som längst och dagarna som kortast, blev den svartaste för kollektivtrafiken på länge. Det mesta drogs med förseningar runt juletid. SL och SJ lovade och lovade, medan myndigheterna sade att det var säkrast att hålla sig hemma och låta bli att försöka resa. En KTH-professor spådde till och med att det kommer att bli ännu värre under de kommande åren. Är det möjligt? Dessutom har Trafikverket meddelat att vägsaltet håller på att ta slut. Det spelar tydligen ingen roll hur mycket man är villig att betala, är det slut så är det, så istället får man omfördela saltet som finns i landet och skicka ned det som finns i Norrland hit ned. Av någon underlig anledning fungerar trafiken i Norrland ändå.

Är de inte fina, plogarna på Arlanda?

Men allt är inte bara elände. De svenska flygplatserna är ljuspunkter i mörkret. Här står inget still. Även om Frankfurt, Heathrow och Schiphol är nere på 30% kapacitet eller mindre och folk får sova i kartonger i vänthallarna så ger Swedavia (fd Luftfartsverket) inte upp, utan skottar snö för brinnande livet. EU funderar på att ge de olika luftfartsverken befogenhet bötfälla de flygplatser som inte har skaffat nödvändiga förutsättningar för att klara vädret, eftersom vintern bör ha varit känd i förväg, och kräver att flygbranschen nu måste ta i med hårdhandskarna (”get serious about the weather”) när vädret slår till.

Ett ställe som inte kommer att drabbas av böter blir Sverige. Flygtrafiken i landet är inte alls drabbad av förseningar. Kollade man på Arlandas listor över ankommande och avgående inrikesflyg under värsta dagarna kring jul var läget helt normalt. En del flighter kom till och med in lite före beräknad tid. Utrikes flighter var en helt annan sak, som man inte kunde lasta Swedavia för.

Arlanda har världsrekord när det gäller snöskottning. Åtta stora snöblåsare kör parallellt på de cirka 2 kilometer långa startbanorna och kan röja en bana på mellan 6 och 8 minuter. Efter kommer en friktionsmätarbil och mäter friktionen på banan, eftersom detta måste meddelas piloterna, så de vet vad de har att vänta sig när de ska försöka landa. Skulle banan vara isig sprutar man på ett naturligt nedbrytbart avisningsmedel: Formiat.

Swedavias snöpolicy, snabb aktion och svarta banor

Allting hänger på hur mycket resurser man vill lägga på snöröjningen. Swedavia väntar inte med skottningen utan kör igång så fort snön börjar synas på marken, och gör inte som Trafikverket, som väntar tills det finns en viss mängd att skotta.

"Svarta banor" är ett äldre begrepp som innebär att det ska vara så renskottat att asfalten syns. Det beror huvudsakligen på att piloterna måste kunna se ledljusen som ligger infällda i banorna. Ett snö- eller istäcke är inte acceptabelt. Banornas kanter markeras av bankantsljus och om dessa inte syns kan det uppfattas som om banan ”inte finns”. De måste hållas rena.

Imponerande maskiner

En sk Sopgrupp består av 9-10 maskiner där vardera maskin har en röjningsbredd på 4,7 meter och de körs i en vinkelformation och plogar, sopar och blåser snön från den ena bankanten till den andra. Vid större snömängder resulterar det i en snösträng, som en snöslunga kommer efteråt och tar hand om och kastar utanför banan. Efter kommer friktionsbilen och känner av om det råder halka. Då kommer en halkbekämpningsbil och sprutar ut avisningsmedel.

Sopbilarna rör sig med maximalt 30-35 kilometer i timmen, helt enkelt för att resultatet blir dåligt om man kör fortare. Personalen är välutbildad och undviker genom sin stora erfarenhet att köra på bankantsljusen. Första och sista maskinen rapporterar dessutom till varandra om hur banorna och bankantsljusen ser ut före och efter skottningen.

Sopmaskinen är av fabrikat Schmidt och de styrbara blåsrören sitter längst bak på maskinen. Framänden är en A25 Volvodumper. Sopaggregatet hänger emellan dessa och är svängbart till höger eller vänster. Huvudmotorn levererar 250 hk och aggregatmotorn längst bak som driver hydraulpumpar och fläkt är en V6-dieselmotor från Mercedes på 260 hk.

De nya miljövänliga snöblåsarna

Swedavia har dessutom som mål att göra samtliga sina 14 flygplatser runt om i Sverige koldioxidneutrala vad gäller skötsel och underhåll. I det dagliga arbetet använder man bland annat en omfattande maskinpark med specialbyggda tillbehör.

Volvokoncernen inleder tillsammans med Schmidt och Swedavia ett fältprov för att testa världens första biogasdrivna snöröjare. Fordonet är utrustat med två 9-liters Volvomotorer som drivs med biogas i kombination med konventionell diesel som på sikt kan ersättas med biodiesel vilket möjliggör helt koldioxidneutral körning.

Provet med en gasdriven sopmaskin är unikt i hela världen, även om Arlanda med flera flygplatser sedan länge har använt gasdrivna flygplatsbussar. För att få realistiska vinterförhållanden med god tillgång på snö körs det nya fordonet för närvarande på Kiruna Flygplats, men slår det väl ut ska alla flygplatser ersätta sina dieselfordon med biogasdrivna.

Framdelen är en Volvo A25E ramstyrd dumper. Den drivs av en 9-liters Volvo dieselmotor på 305 hk från Volvo Construction Equipment. Den bakre blås- och sopdelen är också försedd med en 9-liters Volvo dieselmotor på 330 hk med uppgift att driva en borstvals samt en blåsenhet som med en hastighet på 130 m/s blåser bort rester av snö.

Båda motorerna är anpassade för biogasdrift med metandieselteknologi. Det innebär att motorerna försetts med ett separat bränslesystem för komprimerad biogas. Biogasen sprutas in med gasinjektorer i insugningsröret. En mindre mängd diesel sprutas in i cylindern och antänds av kompressionen, vilket i sin tur antänder biogas/luft-blandningen. Därigenom slipper man använda tändstift och full nytta dras av den effektiva dieseltekniken. Effekt och körbarheten är likvärdig med en konventionell dieselmotor. Metandieseltekniken ger cirka 25% lägre bränsleförbrukning jämfört med traditionella gasmotorer med tändstift.

En snöslunga slänger ut den upplogade snön utanför banan. Eller som här, inne på taxibanorna, sugs snön upp och fraktas bort med lastbil.

Var kommer gasen från?

Att förse flygplatsen med fordonsgas är en del av dess framtida utveckling. I dagsläget finns en publik biogasmack utanför flygplatsen som förses från Stockholm Gas, avsedd för allmänhet, taxi och bussar, men det är ännu en öppen fråga hur fordonen på airside ska förses med gas. Förmodligen kommer en gasledning att dras in på flygplatsområdet från gasmacken.

Miljövänligt avisningsmedel baserat på myrsyra

Som avisningsmedel används formiater, som är salter av myrsyra. Etylformiat (en av salterna) är ett konserveringsmedel som bland annat används i lantbruket för att konservera hö och ensilage och anses säkert för människan.

Formiat är förhållandevis miljövänligt i och med att det inte upptar så mycket syre som exempelvis urea (urinämne) som användes tidigare. Urea är snarast ett gödningsmedel, och är väldigt syreupptagande. Allting kan givetvis bli skadligt i för stora mängder, men faktum kvarstår att korna kan äta upp ensilaget utan att lida skada.

På andra flygplatser används acetat, ett ättiksyrebaserat medel av samma koncentration som lagen i en burk ättiksgurka.

Formiatet får dock inte bara rinna ned i grundvattnet, utan tas om hand: www.arlanda.com/en/Information-about/Environmental/Water

Läs mer

Arlanda: www.arlanda.se
Snöskottningen: www.arlanda.se/sv/Information–tjanster-till/Press/Bra-att-veta/Snorojning
Ankomster på Arlanda: www.arlanda.se/sv/Information–tjanster-till/Resenar/AnkomsterAvgangar/Inrikes-ankomster
Arlandas nollvision: www.arlanda.se/sv/Information-om/Miljoarbete
Kolla flygtrafiken över Europa själv: www.flightradar24.com

Och till er alla från oss alla: Ni som sitter och väntar på en teknisk artikel om snöskottningstekniken på Arlanda vill jag och Tomten bara säga ”Den kommer”.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.