Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag15.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Hej Merkuris, här kommer vi

Publicerad: 23 December 2008, 21:42

Det är inte bara NASA som ska få ha kul vid Merkurius, snart åker ESAs BepiColombo


NASAs Messenger håller just nu på att sänka sin omloppsbana kring planeten Merkurius för att inleda ett forskningsprogram med syfte att ta reda på mer om planetens magnetosfär, de elektromagnetiska vågor som sänds från planeten och dess geologiska sammansättning. Messenger ska ha uppnått sin slutliga bana runt planeten år 2011, men flög förbi redan den 14 januari 2008 och tog en mängd nya bilder och skickade hem data. Men ESA (European Space Agency) vill också vara med och leka.

Så här tänker sig en konstnär att den sammansatta farkosten kommer att se ut på sin färd till Merkurius. Under denna del av färden kommer man att använda ett system med jonmotorer drivna av solkraft för att först accelerera och sedan bromsa mot Solens ökande gravitation när rymdskeppet rör sig mot solsystemets innersta planet.

När BepiColombo kommer fram, år 2019 kommer den att skicka hem information om Merkurius sammansättning och historia, samt historia om hur de inre planeterna, som till exempel Jorden, skapades. Merkurius är den planet i det inre solsystemet som studerats minst.

Efter upphandlingsfasen 2001 blev det EADS Astrium som fick huvudkontraktet att bygga BepiColombo. Den kommer att skickas upp 2013 och bestå av två vetenskapliga del-farkoster: en omloppsmodul för planetära studier som hanteras av ESA och en för magetosfärstudier, som hanteras av japanska rymdflygstyrelsen JAXA. Det finns två uppsättningar jonmotorer på den tredje transfermodulen, varav en uppsättning är redundant, ordnade som en fyrkant runt huvudmotorn, som är av kemisk typ (raketmotor). Trion kommer att nå fram till Merkurius under 2019 och är avsedd att utföra den mest detaljerade studien av Merkurius någonsin.

Efter uppskjutningen 2013 kommer det sammansatta rymdskeppet att påbörja en sexårig resa mot Merkurius. Under färden kommer det att accelereras med soldrivna jonmotorer och färdas med hjälp av gravity assist från Jorden, Venus (två gånger) och Merkurius (två gånger). När skeppet nått fram till Merkurius kommer de båda modulerna att läggas i sina slutliga banor med hjälp av vanliga, kemiska raketmotorer.

Målsättning

Expedition BepiColombo består av tre rymdskepp eller moduler:

> Mercury Planetary Orbiter (MPO)
> Mercury Magnetospheric Orbiter (MMO)
> Transfer Module, en modul som inte används vid framkomsten utan kastas

Avsikten med expeditionen är att undersöka och försöka förstå Merkurius sammansättning, geofysik, atmosfär, magnetosfär och historik. Mera i detalj vill man försöka:

> Förstå varför Merkurius densitet är så väldigt mycket högre än de andra jordlika planeterna, inklusive Månen.
> Förstå om Merkurius kärna är flytande eller fast och om planeten fortfarande har någon tektonisk aktivitet.
> Förstå hur en så liten planet kan ha ett eget magnetfält, när varken Venus, Mars eller Månen har något. Dessutom vill man undersöka om den magnetiska omgivningen har något som liknarn norrsken, strålningsbälten och magetosfärstormar, så som Jorden har.
> Förstå varför spektroskopiska undersökningar inte visat förekomster av järn, trots att planeten till största delen måste bestå av denna metall.
> Undersöka om det finns svavel eller vattenis i de permanent skuggade kratrarna vid planetens polarområden.
> Undersöka den halva av Merkurius som ingen hittills sett.
> Studera mekanismerna som skapar exosfären och försöka förstå samverkan mellan planetens magnetfält och solvinden, eftersom det inte finns någon jonosfär.
> Försöka få information om ur-solnebulosan och om hur solsystemet skapades.
> Testa den allmänna relativitetsteorin med förbättrad noggrannhet samtidigt som man drar nytta av Solens närhet och undersöka om Merkurius ständigt rörliga perihelium (ban-punkten närmast solen) kan förklaras med den relativistiska krökningen av rymdtiden.

BepiColombo i omlopp. Den består då av två moduler: Mercury Planetary Orbiter som ska kartera planeten och Mercury Magnetospheric Orbiter som ska undersöka magnetosfären.

Ditresan

Man har funderat på flera metoder att få farkosten till Merkurius. Det scenario som till sist valdes utnyttjar gravitationen från Månen, Jorden, Venus och Merkurius tillsammans med dragkraften hos de soldrivna jonmotorerna. Under resan mot Merkurius kommer de två omloppsmodulerna och transfermodulen, som innehåller elektriska och kemiska drivmoduler, att färdas som en enhet.

När man närmar sig Merkurius kommer transfermodulen att kopplas loss och rymdskeppet tar sig nu framåt med konventionella raketmotorer och den så kallade ”weak stability boundary capture”-metoden och övergår i polär bana runt planeten. När omloppsbanan för MMO har nåtts kommer MPO att kopplas loss och sänka sin omloppshöjd med hjälp av en kemisk motor. Därefter kommer observationerna att pågå i ett jord-år.

Det udda namnet

BepiColombo kan låta som namnet på en italiensk komiker, men farkosten är faktiskt uppkallad efter Giuseppe (Bepi) Colombo (1920 – 1984), en forskare som studerade Merkurius omloppsbana i detalj och lämnade värdefulla bidrag till vetenskapen om planeters omloppsbanor och om interplanetära färder.

Och vem ska lyssna då? Cerberus förståss, men denna gång finns han inte i underjorden utan denna 35-meters parabolantenn står fast planterad på marken utanför Avila i Spanien. ESA har i rask takt fortsatt bygga ut sitt eget Deep Space Network med lyssnarstationer på många ställen runt Jorden.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.