tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Hjärnbanken behöver nya inlån – nu

Publicerad: 9 januari 2009, 05:22

Har du en hjärna till övers rekommenderas du att sätta in den på banken.


Räntan kan bli mycket större än själva det insatta kapitalet. Det är inte bara Ajgor som letar på hjärnbanken efter en hjärna till master Fronkenstien, det gör varenda hjärnforskare. För att kunna forska kring sjukdomar i centrala nervsystemet, som autism, demens, schizofreni eller Alzheimers, Huntingtons, Creutzfeldt-Jakob eller Parkinsons sjukdomar behöver man en hjärna från en person som haft just den sjukdomen, och en eller annan referenshjärna från friska personer. En stor del av forskningen är rent komparativ, dvs man jämför ett skadat område in en sjuk hjärna med samma område i en frisk hjärna. Nu finns det alldeles för få hjärnor att få ta i över huvud taget. Världens hjärnbanker har brist på realiserbart kapital.

Visst kan man scanna en levande hjärna med avancerade instrument idag och få en översiktlig bild, men de fina detaljerna, ned på cellnivå kan man bara få genom undersökningar post mortem, i mikroskop.

Situationen i England håller på att bli prekär på grund av den svåra hjärnbristen. Egentligen behövs flera tusen hjärnor för att man ska kunna forska på om Alzheimers med full fart, och det samma gäller för till exempel autism. Men för närvarande finns bara ett tjugotal hjärnor tillgängliga. Och inte bara det, det råder samma brist på friska hjärnor som måste till för jämförelser. Det är faktiskt så illa att 90% av de hjärnor som finns på Imperial College i London är från sjuka personer och de övriga 10% från friska donatorer. Det finns inte ens tillräckligt med vävnad för att man ska kunna få statistiskt acceptabla data.

Engelska myndigheter har därför gått ut med en bön om att engelsmännen måtte donera sina hjärnor efter döden.

Hur sätter man in en hjärna på banken?

Hjärnbanken, en rad biofrysar som klarar minus 85 grader

När en hjärna med eller utan ryggmärg donerats, måste den undersökas, klassificeras och sedan frysas ned mycket snabbt om den ska kunna vara till nytta för forskningen.

När hjärnbanken får reda på att en registrerad donator har dött ser en koordinator till att hjärnan och eventuellt tillhörande ryggmärg hämtas och förs till Charing Cross Hospital i London. När den anlänt dit, skärs den upp i cirka 250 olika delar. Man gör så för att säkerställa att varje donation kan komma så många forskningsprojekt som möjligt till del. Den vidare behandlingen skiljer sig beroende på om hjärnan är ”färsk” eller ”fixerad”. En färsk hjärna är en som tagits ut mindre än 24 timmar efter döden, medan en fixerad hjärna tagits ut mellan en och fyra dagar efter döden och bevarats i formaldehydlösning.

Bilden nedan visar den metod som Parkinson’s Disease Society Tissue Bank använder sig av.

Outline of the Procedure for a Fresh Cut-Up

Hjärnan dokumenteras först fotografiskt, varefter den skärs upp i småbitar enligt ett bestämt schema. När hjärnan behandlats lämnas en liten del av den till histologisk analys och resten bevaras tills vidare. Därefter snabbfryses alla bitar genom att sänkas i isopentan. Forskare som behöver vävnad i forskningen kring Parkinsons sjukdom kan begära att få en bit vävnad utan kostnad. Samtidigt får man reda på donatorns sjukhistoria, såväl som de histologiska och neuropatologiska rapporterna. Fram tills dess att den beställs eller förstörs lagras hjärnan i frusen vid –85 grader eller i formaldehyd. Förvarad på detta sätt kan den vara användbar för forskningen i tio år eller mer.

The Brain Bank for Autism: www.brainbankforautism.org.uk
UK Parkinson’s Disease Society Tissue Bank: www.parkinsonstissuebank.org.uk
Alzheimer’s Research Trust: www.alzheimers-research.org.uk

After business hours, slip brains through slot in door.

Jörgen Städje

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev