Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Höstbudgeten: En unik miljösatsning eller tomma löften?

Publicerad: 20 September 2016, 10:46

Idag lägger regeringen fram sin höstbudget. Unik satsning på miljö och hållbarhet enligt vissa, löften som regeringen inte kan hålla, menar andra.


Ämnen i artikeln:

Stefan LöfvenEnergi&MiljöMiljöpolitik

I dag presenterar regeringen höstbudgeten och enligt statsminister Stefan Löfven och hans ministrar handlar det om en unik rekordsatsning på miljö och hållbarhet. Enligt regeringen finns i budgeten helt nya miljösatsningar under 2017 värda 1,8 miljarder kronor. Den största summan, 700 miljoner kronor, går till fortsatta subventioneringar av supermiljöbilspremien. 250 miljoner kronor kommer att gå till stadsutveckling medan 200 miljoner ska läggas på järnvägen. Regeringen satsar också på lokal klimatomställning med ”Klimatklivet” och på så kallade stadsmiljöavtal där lokaltrafik ska delfinansieras tillsammans med landstingen.

Till det regeringen presenterar som en nysatsning om 4,5 miljarder kronor på miljö- och klimat räknas också Sveriges utlandsbistånd. Utlandsbiståndet ökas till 500 miljoner kronor per år fram till 2018 och ska enligt regeringen till stor del gå till klimatanpassning.

I budgeten presenteras också den så kallade ”utsläppsbromsen” som Miljöpartiet fick igenom när partiet tvingades gå med på försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Utsläppsbromsen innebär att regeringen köper och skrotar utsläppsrätter för 300 miljoner kronor om året mellan 2018 och 2040.

Oppositionen är inte imponerad av den budget regeringen lägger på bordet i dag.
– Man säger att man vill satsa på miljön och det låter ju jättefint, men problemet är att man gör det med lånade pengar. Det är väldigt lätt att göra stora satsningar om man inte bryr sig om var pengarna kommer ifrån, säger till exempel Jonas Jacobsson Gjörtler, gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet.

Jonas Jacobsson Gjörtler berättar också att Moderaterna är tveksamma till klimatnyttan i regeringens investeringar i lokala klimatinitiativ.
– När det gäller Klimatklivet är vi fortsatt kritiska eftersom vi tvivlar på att det är ett effektivt sätt att använda pengarna. Satsningarna liknar väldigt mycket de satsningar som gjordes inom ramen för Klimp, och därför anser vi att sannolikheten är ganska stor att även de här satsningarna är ineffektiva. Vi menar att man först bör utvärdera de hittills genomförda åtgärderna inom Klimatklivet, innan man lägger mer pengar på den typen av projekt.

Kristina Yngwe (C), vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, är också kritisk till hur regeringen presenterar miljö- och hållbarhetssatsningarna i budgeten.
– Tyvärr är satsningarna som nu presenteras inte alls så kraftfulla som regeringen vill påskina. För det första ligger 75 procent av pengarna efter valet, vilket gör att man lovar saker som man inte ens vet om man kan hålla. För det andra dubbelräknas flera av åtgärderna, säger hon till Aktuell Hållbarhet.

Om reaktionerna från oppositionen varit tuffa har miljörörelsens kommentarer varit betydligt mildare. Världsnaturfonden WWF slår fast att det är bra att regeringen förstärker miljöbudgeten för 2017 med nästa 600 miljoner kronor.
– Det är pengar som kommer att komma väl till användning bland annat i arbetet med att leva upp till de miljö- och klimatavtal regeringen ställt upp på, säger Lovisa Hagberg, senior policyrådgivare på WWF.

Enligt WWF ligger Sverige dock sedan lång tid tillbaka efter när det kommer till investeringar i naturvård.
– Exempelvis så ligger satsningarna på skydd av natur i dag på drygt 2,5 miljarder kronor, men vi bedömer att anslagen för skydd av natur skulle behöva vara uppe i 4 miljarder per år för att uppnå de satta miljömålen, säger Lovisa Hagberg.

Greenpeace skriver att regeringen infört flera bra klimatåtgärder som klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Samtidigt menar organisationen att ingen av dessa åtgärder får tillräckligt mycket pengar för att göra den skillnad som krävs.
– Detta må vara den största klimatbudgeten hittills, men om den är historisk eller ej är upp till framtida generationer att avgöra. Tyvärr behandlas både klimat och andra miljöfrågor fortfarande styvmoderligt. Investeringarna i att skydda skogen och bekämpa klimatförändringarna motsvarar inte alls de behov vi står inför. Dessutom gynnar regeringen kärnkraften med en bekymmersam skatteväxling där konsumenterna får betala istället för kraftbolagen, säger Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.