Höstbudgeten: Så drabbas böndernas miljöarbete

”Regeringen drar åt bromsen för statens medfinansiering av landsbygdsprogrammet. Utgångspunkten i de prioriteringar man redovisar inför det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 är att statens sammanlagda utgiftstak begränsar handlingsfriheten 2014 och 2015. Förslaget finns i statsbudgeten för 2014 men inget Riksdagsbeslut är fattat än.

Bakgrunden till att miljöersättningarna till landsbygden begränsas under 2014 och 2015 är att bland annat att sjukskrivningarna beräknas öka och medföra att staten hamnar över det av Riksdagen för tre år beslutade utgiftstaket.

Framtidens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar kräver en tydlig politisk vilja och bland mycket annat ett starkt Landsbygdsprogram. Miljöarbete kostar, och det är en kostnad som ofta ännu inte går att ta ut på den kommersiella varumarknaden. Landsbygdsprogrammet finansieras till knappt hälften av EU-medel och till drygt hälften av svenska staten.

Det är enligt regeringens förslag endast möjligt att förlänga följande tre åtaganden för 2014:

•       Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Gäller både växtodling och djurhållning.
•         Betesmarker och slåtterängar (inte utvald miljö).
•         Vallodling.

De miljöåtgärder som regeringen inte tagit med i budgetproppen kommer med andra ord inte att vara möjliga att söka pengar för under 2014 och kanske inte heller under 2015. Det gäller bland annat ersättning för insådd av fånggröda på hösten och vårbearbetning av jorden för att minska näringsläckage, skyddszoner utmed vatten och anläggande av våtmarker.

Men det handlar också om ersättning till bevarandevärda kulturmiljöer i landskapet, för extra djuromsorg i grisproduktionen och för bete i mosaikmarker (utvald miljö) med mycket berg och buskar (t ex landskapet med betande djur längs Bohuskustens klippor).

Vi är djupt kritiska till att Riksdagen kan fatta beslut om miljömål och till dessa koppla ersättningar av ovanstående slag för att få leverans och att nu regeringen alltså föreslår att helt plötsligt dra bort dem ett par år. Det skapar en oerhörd ryckighet och osäkerhet för de företagare som till del anpassar sin planering av gårdens brukande efter dem och det slår hårt mot den miljönytta samhället vill uppnå med insatserna.

Miljön och landsbygdens småföretagare skall alltså vara de som tar ansvaret för att hela samhället blir sjukare med regeringens liggande förslag. Menar regeringen verkligen att det är en hållbar politik?”

Paul Christensson, ordförande LRF Västra Götaland
Monica Didriksson, vice ordförande LRF Västra Götaland

Erik Klefbom