Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Hur många galaxer finns det på himlen?

Publicerad: 18 Februari 2009, 05:28

Teleskopen har blivit allt för högupplösta. Astronomerna behöver hjälp med att titta på bilderna.


När man ska klassificera 250.000 galaxer går det åt massor av processkraft. Så mycket processkraft finns inte, utan det går snabbare att leja ut jobbet till allmänheten och låta vanligt folk klassificera via ett webbgränssnitt. Resultatet är en ny typ av cloud computing, som man kanske kan kalla distribuerad kunskap. Astronomerna vid Oxfords universitet som bett om allmänhetens hjälp att klassificera objekt ur Sloan Digital Sky Survey kallar det för zooism.

Sedan 2007 har man bedrivit ett Internetprojekt kallat Galaxy Zoo där allmänheten hittills lämnat 50 miljoner klassificeringar (flera av samma objekt, givetvis) och nu är det dags för Galaxy Zoo 2 där deltagarna ombes klassificera olika galaxer till sin form, storlek, antalet spiralarmar med mera, alltså betydligt mera detaljerad klassificering än förra gången. Vem som helst kan vara med. Det är bara att anmäla sig på webbplatsen.

Sloan Digital Sky Survey

Sloan Digital Sky Survey (SDSS) är en studie som bedrivs med ett automatiskt 2,5-metersteleskop vid Apache Point Observatory i New Mexico som har två kraftfulla instrument. Det ena är en 120-megapixelkamera som tar en bild som omspänner 1,5 grader av himlen (ungefär åtta gånger fullmånens yta) och det andra är ett par spektrografer som kan mäta spektrum för 600 galaxer och kvasarer på en gång.

Under de hittillsvarande åtta årens studier har teleskopet fångat färgbilder av mer än en fjärdedel av hela himlen och man har skapat tredimensionella kartor med fler än 930.000 galaxer och fler än 120.000 kvasarer.

Historik

Galaxy Zoo började alltså 2007 med bilder på över en miljon galaxer. Denna mängd galaxer gjorde att projektgruppen uppskattade att det borde ta minst två år för besökarna att jobba sig igenom dem. Inom 24 timmar från starten tog webbplatsen emot 70.000 klassificeringar i timmen och under första året tog projektet emot 50 miljoner från nästan 150.000 deltagare.

Det är viktigt att man har flera klassificeringar av samma objekt eftersom man då kan bedöma hur tillförlitliga de är. Vissa astronomiska projekt behöver kanske tillgång till några tusen galaxer, men de måste vara spiralgalaxer. Det är inga problem, man tar bara de som 100% av deltagarna varit överens om. I större projekt kanske man behöver flera galaxer och då tar man de som en majoritet anser är spiralgalaxer.

Uppgiften för de som gick med i Galaxy Zoo första gången var mycket enklare än den här gången. Allt de behövde göra var att dela in dem i elliptiska- och spiralgalaxer och ange om armarna gick med eller motsols. Data som samlades in bevisade att amatörer är lika bra som professionella astronomer på att klassificera galaxer.

Detta data används nu i många astronomiska projekt och i flera fall gjordes nya upptäckter som man senare följt upp med andra, betydligt större teleskop, varav det främsta kanske är Hubbleteleskopet.

Former och färger

Under året som gick skapade deltagarna världens största databas med galax-former. Databasen har reden givit forskarna intressanta överraskningar. En grupp astronomer ansåg till exempel att om en galax ser röd ut är den förmodligen också elliptisk, men databasen visade att en tredjedel av dem faktiskt är spiralgalaxer. Där sprack den teorin. Dessutom har man funnit att betydligt fler elliptiska galaxer är blå än man tidigare trott. Bland dem finns en liten men betydande del som är i färd med att bilda nya stjärnor, och massor av dem, ibland fler än 50 gånger så många som i hela vår vintergata.

Ett av de första projekten och samtidigt anledningen till att man bad deltagarna skilja mellan med- och moturs galaxer var ta reda på om någon riktning var dominerande. Om det skulle ha varit så skulle man fått ändra på gängse teorier och tänka om ganska mycket kring rum och tid. Som tur är visade Galaxy Zoo att det inte fanns någon övervikt åt någondera hållet, så för närvarande håller våra teorier om Universum.

Det kanske inte var så spännande, men en annan studie fann att två intilliggande galaxer för det mesta roterar åt samma håll, vilket ger en fingervisning om hur de ursprungligen började snurra.

Det oväntade: en Voorwerp

En av de intressantaste upptäckterna från den första Galaxy Zoo var helt oväntad. Den holländske skolläraren Hanny Van Arkel som deltog i projektet skickade in en bild till organisationens forum och frågade vad det var. ”Vad är det där blåa grejset undertill?” Det var ingen som visste och objektet fick namnet Voorwerp som är holländska för ”objekt”. Ytterligare bilder togs med amdra teleskop och med Swift-satelliten. Fortfarande är det väl ingen som vet vad det är.

Datorerna kommer att bli allt effektivare på att klassificera galaxer men att kunna titta på en bild och ställa frågan ”Vad är det där blåa grejset undertill?” är något som bara människan kan göra.

Läs mer

Läs mer på www.galaxyzoo.org
och på www.sdss.org
För den som vill jobba mer med detta finns twitter-communities, bloggar och massor av pressmaterial.

Jörgen Städje

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.