Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag15.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

I backspegeln: Så har 90-talets visioner för jordbruket slagit in

Publicerad: 14 Januari 2010, 07:54

Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi vid SLU, skriver om glappet mellan en framtidsstudie från Naturvårdserket och SLU i mitten på 1990-talet – och den faktiska utvecklingen.


Ämnen i artikeln:

Jordbruk

I mitten av 1990-talet gjorde Naturvårdsverket i samarbete med SLU en framtidsstudie för det svenska jordbruket (SNV rapport 4755). Målet var att skapa visioner för ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart jordbruk fram till år 2021. Resultaten antydde att vårt jordbruk då skulle kunna bidra till stabilare klimat genom att producera stora mängder bioenergi samtidigt som livsmedelsproduktionen ökar, kväveförlusterna och pesticidförbrukningen minskar och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökar.

Är vi nu på väg mot detta hållbara jordbruk? Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som förutsågs. Även när det gäller att bevara öppet landskap och betade hagmarker är måluppfyllelsen god även om betesarealen har minskat något de senaste åren. Däremot är produktion av bioenergi mycket mindre än vad studien förutsade. Detta är en stor nackdel nu när farhågorna om klimatförändring tycks besannas.

En orsak till att kväveutsläppen minskat är att produktionen av kött, mjölk och spannmål har minskat. Enligt framtidsstudien skulle det gå att förena ökad produktion med minskade föroreningar genom högavkastande precisionsjordbruk i områden med lämpliga förutsättningar. Andra marker skulle överföras till energiskog och energigräs, som ger minimal förorening. Arealen fleråriga energigrödor är dock lika liten idag som på 90-talet.

Enligt framtidsstudien fanns det ur miljösynpunkt för mycket djur i delar av Sydsverige under 1990-talet. Därför föreslogs åtgärder för att i stället öka grisköttsproduktionen på spannmålsgårdar i Mellansverige. Grisarna har minskat i Sydsverige. Men det har de gjort även i övriga delar av landet. Produktion har i stället flyttats utomlands; främst till redan mycket djurtäta länder såsom Danmark där ökade utsläpp gör större miljöskada än i Sverige.

Enligt framtidsstudien skulle det gå att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel genom bättre växtföljder, ökad precision och mera ekologiskt jordbruk. I stället har antalet hektardoser ökat. Ensidig spannmålsodling är en orsak. Mindre ekologiskt jordbruk än vad som förutsades är en annan orsak.

En orsak till avvikelserna mellan visioner och verklig utveckling är att priserna på jordbrukets produkter har fallit relativt priserna på produktionsmedel såsom handelsgödsel, drivmedel, maskiner och arbete. Denna prisutveckling i kombination med EU-bidrag har stimulerat till låg produktion på stora arealer, men inte till högavkastande precisionsjordbruk med bra växtföljder och god balans mellan växtodling och djur. Trots bidragen har lönsamheten utvecklats sämre än vad framtidsstudien förutsade. Otillräcklig storleksrationalisering och/eller alltför lite samarbete mellan gårdar är viktiga orsaker till svag lönsamhet och därmed minskande produktion.

Med nuvarande utveckling kommer det som återstår av svensk jordbruksproduktion att bli allt mera miljövänligt i vissa avseenden. Risken är dock stor att den återstående produktionen blir allt mindre och att vår livsmedelsförsörjning i allt större utsträckning kommer att tillgodoses av mindre miljövänlig import samtidigt som möjligheten att ersätta fossila bränslen med till exempel energiskog inte tillvaratas. I ett miljömässigt helhetsperspektiv är det därför önskvärt med FoU, politik och rådgivning som stimulerar till utveckling av miljömässigt och ekonomiskt hållbara lantbruksföretag.

Karl-Ivar Kumm
Docent i lantbruksekonomi
SLU Skara

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Jordbruk

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.