Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag28.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Illegala sopor – extremt lukrativ bransch

Publicerad: 8 Juni 2009, 02:00

Organiserad avfallsbrottslighet är inget stort problem i Sverige, men risken är stor att det växer. Avfall kan ge stora pengar och riskerna är mycket låga.


Ämnen i artikeln:

MiljöbrottJuridik

Den italienske affärsmannen ser nöjd ut och konstaterar att allt ser ut att vara i sin ordning, att hanteringen är helt transparent och att deponeringen av det farliga avfallet sker i ett annat EU-land. Den italienske maffiamedlemmen ler glatt och säger att så är fallet.
I nästa filmsekvens dumpas tonvis med frätande farligt avfall med hjälp av tonåringar i ett gammalt gruvschakt.
Scenerna kommer från den aktuella filmen Gomorra om den syditalienska maffian Camorran. Filmen skildrar bland annat hur kriminell avfallshantering är en stor inkomst för den organiserade brottslig­heten.
I Sverige är avfallsproblematiken lyck­ligt­vis betydligt mindre dramatisk, men enligt vissa finns det organiserad avfallsbrottslighet också här. Bilden är emellertid inte entydig.

På Brottsförebyggande rådet (Brå) är man relativt pessimistiska och enligt deras senaste rapport om miljöbrottsligheten ”Är vi bra på miljöbrott” från 2007 finns det sannolikt organiserad brottslighet inom avfallssektorn. Lars Korsell, som är medförfattare till rapporten, berättar att Brå inte forskat specifikt i frågan och att man i rapporter gått på andrahandsuppgifter.
– Men det är rimligt att anta att det finns former av organiserad avfallsbrottslighet, även om förstås de flesta miljöbrotten begås av vanliga företag och av vanliga människor, säger han.
Det handlar om miljöfarligt avfall, ofta skrotbilar och elskrot, som fraktas till utvecklingsländer. Syftet är antingen att undgå kostnaden för laglig hantering eller att sälja avfallet. Polisen Gunnar Grönkvist konstaterar i Brås rapport att det finns stora pengar att tjäna på verksamheten. Tyvärr menar han också att det är ytterst svårt att bevisa brott.
– Så det är vårt dilemma, den riktigt stora organiserade miljöbrottsligheten som vi ser finns, är väldigt svår att rättsmässigt komma tillrätta med, säger han.

Den organiserade avfallsbrottsligheten befinner sig i en juridisk gråzon. Det är nämligen svårt att bevisa att skrotbilar och elektroniskt avfall är just avfall och inte ”bättre begagnade produkter”. Export av miljöfarligt avfall är olagligt i hela EU, export av begagnade saker är lagligt.
– Det handlar om export av skrotbilar och elektronik från västvärlden till tredje världen. Frågan är om det verkligen är skrot och inte begagnade bilar? Och hur bevisar man i så fall det? Dessutom finns visserligen organisation i hanteringen, men egentligen inget kriminellt syfte, säger Jörgen Lindberg som är kammaråklagare i Göteborg.
Jörgen Lindberg känner inte igen sig i Brås tolkning av läget.
– Det finns en ganska spridd idé om att det pågår en organiserad och systematisk miljöbrottslighet i Sverige. Möjligtvis kan det finnas några fall på avfallssidan, men jag ställer mig ändå frågande. Jag har jobbat i nio år med miljömål och har inte sett några sådana exempel, säger han.

Samtidigt finns faktiskt färska domar och åtal mot företag och personer. Så sent som den 28 februari i år åtalades till exempel ett Jönköpingspar för grovt bedrägeri och försvårande av skattekontroll. Paret kunde kopplas till 680 bilar som hittats i Hamburgs hamn. Paret hade registrerat bilarna som skrotade på Vägverket och tagit emot skrotpremier. Därefter hade de sålt bilarna till Afrika. Runt en miljon kronor ska paret ha tjänat – bara på den påstådda skrotningen.
– Men här vilar åtalet på andra åtalspunkter – utanför miljöbalken. Åtalet gäller att man lurat staten, inte att man begått miljöbrott, konstaterar Jan Olof Andersson som är kammaråklagare i Jönköping.
Pia Jonsson hanterar tillsammans med tre kolleger miljöbrott på Rikskriminalens underrättelseverksamhet. Verksamheten bedrivs under finanspolisen och en stor del av arbetet går åt till att kartlägga just illegala avfallstransporter.
– Just nu tittar vi mest på exporter av skrotbilar till Afrika, Mellanöstern och Baltikum. Ett stort problem som dykt upp den senaste tiden är att skrotbilarna fylls med annat avfall – kylskåp, elavfall och annat. Sedan svetsas bilarna ihop och skickas iväg. Benin, Afrika, är en vanlig slutdestination, säger hon.
Precis som alla andra menar Pia Jonsson att det är svårt att komma åt transporterna, i varje fall med miljöbalken. Istället försöker man hitta andra åtalspunkter som ekobrott, stölder och skattebrott.
– Det är nästan omöjligt för de afrikanska länderna att ta hand om skrotbilar och e-avfall på ett miljövänligt och säkert sätt. Men det har visat sig vara svårt för åklagare att bevisa att det faktiskt handlar om avfall.

Enligt Pia Jonsson uppfyller hanteringen alla kriterier för att kallas organiserad brottslighet. Den hanteras av flera personer och det finns en ekonomisk vinning. Brottsligheten sker mest i företags- och nätverksform och det finns enligt Pia Jonsson ingen maffialiknande organisation bakom verksamheten. Än så länge.
Enligt polisen finns det nämligen en stor risk att den verkligt organiserade brottsligheten – kriminella gäng och syndikat – snart kommer att ta över avfallsbrottsligheten. Det är en extremt lukrativ bransch. Avfall kan ge stora pengar och riskerna är nästan osannolikt låga.
– I dag finns det faktiskt i praktiken inga straff alls. Och låga risker kombinerat med stora pengar har en tendens att locka till sig organiserad brottslighet, säger Pia Jonsson.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

MiljöbrottJuridik

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.