Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

”Impregnerat virke har många miljöfördelar”

Publicerad: 12 Februari 2015, 14:29

Branschen jobbar hårt för att miljösäkra impregnerat virke och minimera användningen av kreosot. Och än så länge håller inte alternativen måttet, skriver Jöran Jermer vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.


”När man bygger med trä är det viktigt att skydda det mot fukt, framför allt för att förhindra angrepp av rötsvampar. Det görs dels genom att tillämpa så kallad konstruktionstekniskt träskydd och dels genom olika typer av träskyddsbehandling. För fasadträ är oftast en behandling genom målning tillräckligt, medan användning i utsatta situationer som altandäck och i mark kräver behandlingar som går på djupet i träet.

Vanligast är tryckimpregnering med träskyddsmedel. Impregnerat trä, och inte minst kreosotimpregnerat trä (kreosot = stenkolstjära) som används till sliprar och ledningsstolpar, ifrågasätts emellertid ur miljösynvinkel från tid till annan.

Inga material kan ”svära sig fria” från miljöproblem i högre eller mindre grad. Det gäller förstås också impregnerat trä. En fortsatt diskussion om miljöfrågorna behövs, men det är viktigt att diskussionen utgår ifrån forskning och inte från populistiska politiska utspel.

Inom svensk politik ser vi idag en vilja från att ”gå före” och verka för att nationella begränsningar ska införas även för ämnen som regleras inom EU. Regeringspartierna (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) betonar ofta att det finns ett utrymme för nationell tillämpning av EUs regelverk och att det finns ett utrymme för medlemsstater att agera nationellt.

Det är positivt att viljan att nå det miljöbästa finns, men det är mycket angeläget att samtidigt ta konkreta steg för att driva på för att via forskning ta fram realistiska alternativ – för impregnerat trä måste de framtida alternativen bevisligen kunna fylla kraven på beständighet och även vara möjliga att producera effektivt. I sammanhanget är det också viktigt att värna konkurrensneutralitet mellan svenska och utländska producenter – i flera svenska län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av industrisysselsättningen.

Användningen av träskyddsmedel är idag omgärdad av en mängd lagar och regler. Grunden är EUs Biocidförordning. Processen för att få ett träskyddsmedel godkänt enligt biocidförordningen tar många år. Mycket höga krav ställs på dokumentation och forskningsinsatser. Lägg därtill att industrin dessutom lägger ner stora resurser på att genomföra livscykelanalyser, utvärderingar gentemot alternativa material och socioekonomiska studier.

Användningen av träskyddsmedel och produktionen av impregnerat trä regleras också av europeiska standarder – standarder för till exempel klassificering av det behandlade virket och olika provningsmetoder. Inom Nordiska Träskyddsrådet samarbetar träskyddsindustrin och forskningsinstitutioner i Norden för att harmonisera krav på det impregnerade virket samt regler för kvalitetskontroll och certifiering. Detta i syfte att få användningen av träskyddsmedel så resurseffektiv som möjligt och för att säkerställa att impregnerade produkter på ett säkert sätt ska fylla sin funktion under lång tid. Grundregeln är att rätt trä ska användas på rätt plats.

Träets betydelse inom byggsektorn, framför allt när det gäller höga hus i trä och infrastruktur, kommer med stor sannolikhet att öka betydligt under de närmaste åren, inte minst på grund av klimatdebatten och kravet på att begränsa koldioxidutsläppen.

Att säkerställa fuktsäkerheten vid träbyggande är kritiskt, och användning av olika typer av kemiskt träskydd är en viktig komponent i detta. Det pågår en ständig utveckling av nya metoder och preparat för träskyddsbehandling. Ännu saknas emellertid väldokumenterade och kostnadseffektiva alternativ till dagens träskyddsmedel. För att undvika onödiga och konkurrenshämmande regleringar efterlyser vi en konstruktiv dialog mellan branschen, forskningen och politiken för att förebygga en sådan situation. Denna dialog har tyvärr länge saknats"

Jöran Jermer, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Erik Klefbom

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.