Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Indien ger sig in i rymdkapplöpningen

Publicerad: 22 oktober 2008, 09:12

Nu ger sig Indien in i kampen om rymden. Månen ska kartläggas och svensk teknik finns självklart ombord.


Med månsatelliten Chandrayaan-1 som skickades upp tidigt på onsdagen är Indien med i rymdkapplöpningen.

Avsikten är att kartera månytan i hög upplösning i synligt ljus, kortvågigt infrarött, och låg- och högenergetisk röntgen. Mera bestämt ska allting resultera i:

> En tredimensionell månatlas
som innefattar både månens hit- och frånsida med hög upplösning i synligt ljus, både i ytled och höjdled, med noggrannheter nedåt 5 meter. Detta sköts av en stereokamera kallad TMC, Terrain Mapping stereo Camera. I detta läge fungerar den som vlken jordresurssatellit som helst, till exempel SPOT. Höjden registreras med en laseravståndsmätare kallad LLRI.

> Instrumentet Chandrayaan-1 X-ray Spectrometer (C1XS)
sköter kartering och inmätning av Månens mineraler och grundämnen, såsom magnesium, aluminium, kisel, kalcium, järn och titan, samt en del ämnen med höga atomnummer, som radon, uran och torium.

> Instrumentet RADOM ska mäta strålnivåerna i Månens absoluta närhet för att ta reda på hur mycket strålning framtida måninbyggare kan komma att utsättas för.

> Den syntetska aperturradarn Mini-SAR ska undersöka förekomsten av vatten på Månen genom att se reflektionen av 2,38 GHz radarstrålning. Den svenska SMART-1 och andra farkoster har tidigare indikerat att det kan finnas vatten på Månen i vissa ständigt skuggade kratrar.

> Instrumentet Moon Impact Probe (MIP) ska störtas på Månen och filma hela vägen ned under sin 25 minuter långa störtning. Avsikten är att visa att man kan landa ett instrument precis där man vill. Under nedfärden ska den analysera den ytterst tunna månatmosfären med en masspektrometer. Sen blir det bara smulor av den. Det blir en succéfilm på YouTube!

Månmineral

The business end av CIXS

Mineralerna kan bli intressanta i framtiden, om man avser starta gruvbrytning på Månen för att bygga rymdskepp och rymdstationer där, borta från Jordens belastande gravitation.

Metoden att känna olika grundämnen på håll (remote sensing) är spektrografi av reflekterad röntgenstrålning (backscatter) när mineralerna träffas av universums kosmiska strålning. Genom att mäta upp och kategorisera spektrum av den röntgenstrålning som utgår från månytan kan man också se vilka metaller som finns där i och med att varje grudämne svarar med ett unikt spektrum i röntgenområdet. Instrumentet som sköter detta heter Chandrayaan-1 X-ray Spectrometer (C1XS). Denna metod används för övrigt också på Mars i instrumentet APXS som sitter i Marsbilarna Spirit och Opprtunity och fanns även i Soujourner, den första marsbilen. Principen används på varje bättre skrot-nicke som vill analysera inkomna metallers sammansättning.

Indiskt Deep Space Network

Indierna har byggt sitt eget kommunikationsnätverk, kallat Indian Deep Space Network (IDSN) med en 18-meters styrbar parabol i en förort till Bangalore, för att hålla kontakt med satelliten oavsett hur jorden roterar. Det får anses vara mycket imponerande, även om man köper kapacitet av ryssarna och några andra antenner i väst. Det sätter definitivt upp Indien på kartan över stora rymdntioner. ESA, NASA och Ryska rymdflygdstyrelsen har sina egna antennparker sedan tidigare.

Svenskar och finnar på plan

En del av Chandrayaan-1 X-ray Spectrometer (C1XS), nämligen en referenssensor för solens röntgenstrålning är ett samarbete mellan engelska Rutherford Appleton Laboratory och Helsingfors universitet. Svenska insitutet för rymdfysik har utvecklat instrumentdelen av Sub keV Atom Reflecting Analyser (SARA) som ska mäta Månens ytsammansättning i väldigt små energier (10 elektronvolt och uppåt) och hur solvinden avverkar och korroderar månytan.

Läs mer

Indska rymdforskningsorganisationen www.isro.org/chandrayaan/htmls/home.htm
Svenslka Instituet för Rymdfysik: www.irf.se

Jörgen Städje

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.