Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Klimat

”Inför en klimatskatt på rött kött!”

Publicerad: 22 Mars 2017, 08:08

DEBATT Om mänskligheten ska ha möjlighet att begränsa den globala temperaturökningen till högst två grader är det nödvändigt att använda ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen från köttproduktion, skriver riksdagsledamöterna Stefan Nilsson, Annika Hirvonen Falk och Niclas Malmberg (MP).


Klimatpåverkan från köttproduktionen fortsätter att öka kraftigt, på grund av en fortsatt ökad köttkonsumtion. Beräkningar visar att köttproduktion är orsak till ungefär en femtedel av alla klimatpåverkande utsläpp globalt.

Rött kött har en särskilt starkt negativ påverkan på klimatet. Det gäller i synnerhet kött från djur som idisslar (främst nöt och lamm) och som därför rapar ut mycket av klimatgasen metan. Dessutom avges stora mängder lustgas från idisslande djurs och grisars avföring. Importerat nötkött från djur som betar i områden som har skövlats på regnskog har allra störst klimatpåverkan (eftersom regnskog tar upp koldioxid ur atmosfären).

I Sverige äter vi i dag dubbelt så mycket rött kött som Livsmedelsverket bedömer som hälsosamt och den totala köttkonsumtionen har fördubblats på 30 år. Klimatpåverkan från svenskars konsumtion av kött är jämförbar med den från våra flygresor och klimatpåverkan från vägtrafiken. Det är inte hållbart.

Om mänskligheten ska ha en möjlighet att begränsa den globala temperaturökningen till högst två grader är det en absolut nödvändighet att börja använda ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen från köttproduktionen. Precis som vi beskattar bensin och diesel bör vi införa en klimatskatt som inledningsvis tar sikte på det röda köttet, för att sedan breddas till de andra livsmedel som har störst klimatpåverkan.

För att få stor acceptans bland allmänheten bör en sådan skatt återbetalas till alla vuxna medborgare. Lika mycket till varje person, exempelvis i form av en inbetalning på varje persons skattekonto. På så sätt minskar människors konsumtion av rött kött, och därmed deras klimatpåverkan, samtidigt som de flesta hushåll med lägre inkomster får en något förbättrad hushållsekonomi. Skatten bör förenas med en klimatmärkning, för att göra det extra tydligt att varan har en högre skatt och är mycket sämre för klimatet än andra livsmedel.

En allt större andel av svensk köttkonsumtion utgörs av importerat kött. En skatt på rött kött satt per kilo skulle främst påverka konsumtionen av billigt och importerat kött, eftersom det procentuellt skulle öka mycket mer i pris jämfört med svenskt naturbeteskött. Dessutom är efterfrågan på svenskt nöt- och griskött, enligt Jordbruksverket, större än produktionen, trots betydligt högre pris. Så det faktum att priskänsligheten på svenskt kött är låg talar också för att en skatt inte skulle påverka efterfrågan på svenskt kött mer än mycket marginellt.

En väl fungerande klimatskatt på rött kött i Sverige skulle bli ett viktigt exempel som andra länder skulle ta intryck av. Det behöver komma igång en global utveckling mot minskade utsläpp från köttproduktion. En minskning av konsumtionen till en nivå motsvarande de vanligaste hälsoråden för rött kött (300 gram i veckan) skulle minska klimatpåverkan globalt från köttproduktion med en tredjedel till år 2050.

I oktober ratificerade riksdagen Parisavtalet. För att leva upp till de krav som nu ställs på Sverige måste vi också hantera klimatpåverkan från det röda köttet. Och endast med ekonomiska styrmedel kan vi nå verklig förändring. Det är vi skyldiga kommande generationer, inte minst i de fattigare delarna av världen där effekterna av den globala uppvärmningen kommer att bli allra störst.

Stefan Nilsson (MP), riksdagsledamot
Annika Hirvonen Falk (MP), riksdagsledamot
Niclas Malmberg (MP), riksdagsledamot


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.