IT + hållbarhet = Sveriges nya stora exportprodukt

Exportrådet skulle kunna göra mycket mer än vad det gör i dag. Exportmöjligheterna är enorma för hållbara lösningar där IT ingår. Det säger Lars-Eric Sjölander, vd på konsultbolaget Green IT AB.

Men en förutsättning för att arbetet ska lyckas är att IT-företag, lagstiftare och upphandlare går i samma takt och tillsammans väljer vad som ska prioriteras.

– Det är jätteviktigt för att göra ett bra arbete, men i dag är det väldigt spretigt. Och då blir det svårt att åstadkomma något, säger Ewa Thorslund, miljöansvarig på IT-Företagen, branschorganisationen för svenska IT- och telekomföretag.

Ett viktigt steg på vägen är ändå regeringens nyinrättade arbetsgrupp med fokus på IT och miljö, inom ramen för den IT-politiska strategigruppen, som ska lämna ett förslag till en nationell strategi för hur IT kan bidra till en hållbar utveckling och tillväxt. Senast i oktober 2006 ska förslaget vara klart.

I detta tema lyfter vi upp nio hot som tornar upp sig för IT-branschen på hållbarhetsområdet och som det gäller att hantera och vända till fördelar, men också nio spännande möjligheter för branschen.

NIO KONKRETA HOT

1. Osäkerhet kring skärpt producentansvar
Ett reellt och aktuellt hot där mycket pengar står på spel är EU-direktivet WEEE. I och med direktivet införs ett utökat producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Det lägger över ansvar och kostnader för omhändertagandet av uttjänta produkter på tillverkaren.
Under flera års tid har det arbetats med lagstiftningen, men nu börjar det dra ihop sig. Från och med den 13 augusti ska företagen leva efter de nya reglerna, men processen är kraftigt försenad.
– Företagen skulle få minst ett år på sig för att hinna bli färdiga till det datumet, men det är inte förrän nu som det politiska beslutet i Sverige har tagits, säger en frustrerad Ewa Thorslund.
Naturvårdsverket ska nu börja skriva tillhörande föreskrifter. Ewa Thorslund menar att företagen fortfarande är rådvilla vad de ska göra: det saknas definitioner och det är osäkert om vissa överhuvudtaget omfattas av lagstiftningen. Hon menar att företagen kommer i kläm.
Även om svenska företag till viss del berörs av en liknande lagstiftning sedan ett antal år tillbaka, innebär WEEE-direktivet en hel del förändringar. Det krävs bland annat att företaget ska registreras och att det skaffar sig finansiella garantier som visar att det tar ett ekonomiskt ansvar för sina produkter i framtiden.

2. Svårkontrollerad leverantörskedja i Kina
Tillverkning och ihopsättning av IT-branschens produkter präglas av en extrem outsourcing.
Den direkta miljöpåverkan därifrån ligger därför hos olika leverantörer, allt oftare i Kina eller Östeuropa. Detsamma gäller på så sätt också frågor kopplade till arbetsmiljö och arbetsvillkor.
– Den geografiska risken gör att det blir så mycket lättare att göra fel. Framför allt blir det svårare att kontrollera sitt eget leverantörsnät. Det är en tydlig risk i den här branschen, säger Anna Nilsson, ansvarig för miljö- och etikanalys på Nordens största fondbolag Robur.
Här gäller det därför att de företag, som lägger ut arbete på underleverantörer eller har egen produktion på stället, säkrar upp arbetet med hjälp av uppförandekoder inom området och verkligen har en bra kontroll på att de också följs.
Även om IT-branschen ligger långt efter livsmedels- och konfektionssidans kontroll av leverantörskedjan, har ett sådant arbete påbörjats i branschen. Ericsson hör till dem. Men än lär det dröja ett bra tag tills det blir vanligt med tredjepartsgranskningar inom branschen.

3. Elektromagnetisk strålning inte överstökad
Fortfarande finns en osäkerhet inom forskarvärlden om riskerna med elektromagnetisk strålning från branschens hårdvara och infrastruktur, särskilt 3G-master och mobiltelefoner.
– Man kan få intrycket att allt är löst från branschens sida men det anser inte vi, säger Martin Persson, etikanalytiker på analysföretaget GES Investment Services.
Utbyggnaden av de energiintensiva 3G-näten har gått väldigt fort och forskningen har inte kommit till klarhet om den elektromagnetiska strålningen från den nya infrastrukturen är skadlig eller inte. Därför gäller det för branschen att vara vaksam och fortsätta ha frågan uppe på agendan.
– Det är fel att bara skjuta strålningen ifrån sig och säga att den är ofarlig, säger Martin Persson.
I stället för att företagen själva engagerar sig i frågan verkar det som om de har lyft över ansvaret på branschen, vilket Anna Nilsson tror beror på att det i dag saknas ett entydigt stöd i forskningen för att strålningen innebär en konkret risk.

4. Inskränkt yttrandefrihet och ökad övervakning
Storebror ser dig. Det är en reell verklighet i dagens Kina och det börjar också sprida sig till USA och Europa. Där efterfrågar statsmakterna IT-tjänster för att övervaka sina medborgare och framför allt dyker de riktigt stora bolagen inom branschen upp för att leverera lösningar.
– Det är inte i första hand som företagen tänker på att samma tjänst som de säljer för civila ändamål också kan användas för övervakningsändamål, säger Martin Persson.
Så här gäller det att se upp. Anna Nilsson, menar att många av IT-bolagen, framför allt på konsultsidan, anser sig sitta i kundens knä och att kunden bestämmer vad de ska utveckla.
– Men fortfarande är det så att uppdragstagaren även har delansvar och kan påverka uppdraget eller till och med tacka nej till uppdrag, säger Anna Nilsson.
Kända exempel från Kina handlar om hur blåögda amerikanska mjukvaruleverantörers produkter används av regimen för att censurera internet och hitta personer som är inne på enligt regimen ”fel” webbsidor. För att inte hamna i detta dilemma krävs väldigt kunniga utvecklare som kan inse vidden av hur produkterna kan användas.

5. Utfasning av farliga ämnen
Som ett hängdirektiv till WEEE kommer också RoHS-direktivet, som förbjuder sex farliga ämnen (kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE) i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med 1 juli 2006.
Martin Persson ser ett tydligt skifte inom lagstiftningen, som mycket påtagligt berör IT-branschen genom RoHS-direktivet. Men framför allt genom Reach, EU:s kommande kemikalielagstiftning, som berör industrin i sin helhet. Nu gäller det till skillnad mot tidigare att producenten mycket tydligare måste bevisa att produkten är ofarlig och säker.
– Det går som en stötvåg genom hela leverantörskedjan. Om jag analyserar ett bolag och inte hittar någonting om hur det tänker anpassa sig till de här nya reglerna blir jag vaksam, säger Martin Persson.
Men Ewa Thorslund menar att den svenska branschen generellt sett ligger bra till här – de flesta av de aktuella farliga ämnena som regleras via RoHS-direktivet har sedan ganska länge fasats ut.

6. Elsnåla produkter i mängder
Trots att många apparater blivit väldigt energieffektiva har inte den totala energianvändningen gått ned under de senaste åren. Det hänger bland annat ihop med att nya produkter, kopplade till IT och som drar el, pumpas ut på marknaden i allt högre takt och äter upp energieffektiviseringen. Dessutom står alla nya servrar, som ska dirigera de digitala flödena, och drar energi.
Därför gäller det att kontinuerligt jobba med att få ned energianvändningen och ständigt ha den under bevakning.
– Vi bygger upp en helt ny energipark inom områden som inte funnits tidigare. Tänk också på alla stand-by-prylar till datorer, som är ett gissel i och med att de drar mycket mer el, säger Lars-Eric Sjölander.

7. Korruption på nya marknader
När det gäller teleoperatörer yttrar sig den geografiska risken i dag på ett lite annat sätt än för hårdvarutillverkarna med sina leverantörskedjor i Asien.
Ett exempel är Telia Sonera som nu agerar på marknaderna i bland annat Ryssland, Turkiet och de gamla sovjetstaterna. Företaget utsätter sig då för risker ur ett affärsetiskt perspektiv – där det handlar om mutor och korruption.
– De här riskerna är nya för operatörerna. Jag säger inte att de gör fel men det är en risk, säger Anna Nilsson.
Visst finns risken för korruption sedan länge också i Kina, men den är där mer känd.

8. Ansvaret för porren på nätet
Vilket ansvar har egentligen en mobil- eller bredbandsoperatör för barnpornografin på internet och för spridningen av den i den egna infrastrukturen? Frågan gäller dels bilder som kan laddas ned till mobiltelefoner, dels vad för typ av hemsidor som man kommer åt med sin internetuppkoppling.
– Operatörerna säger vanligtvis att de bara tillhandahåller själva infrastrukturen och inte innehållet. Men jag tror inte kunderna ser det på riktigt samma sätt. Om Telia Sonera är en av dem som tjänar mest på nedladdningen av pornografi så sticker det i ögonen, säger Anna Nilsson.
Nu har exempelvis Telia Sonera och Telenor bestämt sig för att installera ett så kallat barnporrfilter, som blockerar internetadresser med barnpornografiskt material.
Datorspel med våldsinslag och olika typer av speltjänster kan också vara frågor som det gäller att kunna hantera på ett etisk godtagbart sätt.

9. Dålig arbetsmiljö på hemmaplan
Fackanslutningen är låg bland de anställda på svenska IT-företag, framför allt bland de som erbjuder mjukvara och andra tjänster.
Oreglerad arbetstid, för mycket övertid och farlig strålning från datorer är några aspekter. Under IT-erans glada dagar sågs det en hel del mellan fingrarna kring just detta, men nu bör det här vara något som man som arbetsgivare bör vara mer vaksam över.

Se illustration 1.

NIO HETA MÖJLIGHETER

1. Minskade klyftor i världen
De IT-företag som seriöst vill engagera sig i att sprida IT i samhället på ett klokt sätt, har absolut en möjlighet att nå pr-mässiga framgångar. För att på lång sikt komma till rätta med den globala ekonomiska obalansen kan IT vara ett värdefullt verktyg för kunskapshöjning och demokratiskapande.
– Hewlett-Packard driver ett väldigt intressant program för att sprida IT till landsbygden i Indien, säger Martin Persson.
Men det är viktigt att tänka på att ett sådant arbete, att överbrygga den digitala klyftan, aldrig blir bättre än företagets eget engagemang och tålamod – det tar tid och kan vara krångligt att få det att fungera.
Framför allt bör Afrika vara ett prioriterat område, men även landsbygden i stora delar av världen i övrigt.

2. Tredje världen får råd med tekniken
Nu börjar också IT-företag utveckla speciella affärskoncept som anpassas direkt för länder med svagare ekonomi, exempelvis många av Afrikas länder, som inte har råd med den mest heltäckande och avancerade tekniken.
– Det gör företagen både för att vara ridderliga, men framför allt för att nå helt nya kunder och få ut sina nya produkter, säger Anna Nilsson.
Ericsson och Nokia är några bolag som har tagit fram mindre komplicerade fungerande tekniker, som gör att man snabbt kan bygga ett nät till rimliga kostnader.
Det medför konkreta affärsmässiga fördelar för dem då de tidigt kan komma in på en oexploaterad marknad.
– Det här pratar företagen mycket mer om nu än för fem år sedan, säger Anna Nilsson.

3. Räddar liv vid naturkatastrof
I samband med naturkatastrofer och andra större omfattande olyckor, då den vanliga infrastrukturen kollapsar, kan ett snabbt upprättat kommunikationssystem rädda många liv och underlätta uppbyggnadsarbetet.
Här har några av de stora IT-företagen sett möjligheter. När de ändå sitter på tekniken kan de också hjälpa till i krislägen och därmed dra pr-mässiga fördelar av att visa sig vara ett ansvarstagande företag.
– Ericsson och Nokia har aktiva program för det här. När det exempelvis inträffade en jordbävning i Bam då åkte de ut och satte upp kommunikationssystem, säger Anna Nilsson.

4. Smartare fastigheter
En stor potential som ännu på långa vägar inte är fullt utnyttjad är informationsteknologins möjligheter att bidra till energi- och resursbesparingar i fastigheter, i såväl gamla hus som nybyggen.
Smarta hus var något man pratade en hel del om under IT-eran – men som stendog efter kraschen vid millennieskiftet. Nu är de på väg tillbaka, enligt Lars-Eric Sjölander:
– Regeringens beslut om energieffektivisering är en väldigt viktig signal som visar att det finns ett stort intresse för frågan, säger han.
Styr- och reglersystem för fastigheters bruk av värme, el, vatten och ventilation är exempel på sådana IT-lösningar. Avgörande för att konceptet ska få ett genomslag är att priserna på produkterna pressas.
– Teknikupphandlingar är en vettig väg att introducera tekniken och få den billig, säger Lars-Eric Sjölander.

5. Effektivare vård och omsorg
IT-tekniska hjälpmedel kan också ge den svenska vården och omsorgen en välbehövlig skjuts att klara de tuffa utmaningarna med en ökande andel äldre som bor hemma och allmänna krav på bättre tillgänglighet av vården.
Bekvämligheten och tryggheten för vårdtagarna ökar samtidigt som det finns stora ekonomiska vinster att göra för samhället.
Ett exempel på vård på distans kan vara att patienten själv göra vissa provtagningar som via internet skickas till läkare för snabb analys. Därmed kan oro undvikas samtidigt som kostnader för till exempel onödiga ambulansutryckningar kan minska.

6. Energisnålare transporter
Med hjälp av smarta IT-lösningar finns det stora möjligheter inom transportsektorn att få ned energianvändningen ytterligare. Med stigande bensin- och dieselpriser bör potentialen öka än mer och bör vara något som efterfrågas av åkerierna.
– Att ha en tillförlitlig bränslestatistik är viktigt för att man ska kunna följa utvecklingen av bränsleanvändningen på förarnivå. Nu börjar också effektiva verktyg för detta komma fram, säger Lars-Eric Sjölander.
Företaget Vehco blev nyligen belönat av kungen för sin fordondator Co-Driver, som hjälpt till att få ned bränsleförbrukningen rejält bland de åkerier som använt den.

7. Flexiblare arbete
IT kan också hjälpa till att göra arbetslivet mer flexibelt. Att kunna jobba hemifrån med hjälp av data- och telekommunikation är något som kommer i allt större utsträckning.
Fördelar är färre arbetsresor, men också minskat behov av uppvärmd kontorsyta. Besparingar för såväl arbetstagare som arbetsgivare. För arbetstagaren kan arbetet göras med större frihet samtidigt som man får en tidsmässig besparing då man slipper förflytta sig till arbetsgivaren.
I och med att nödvändiga arbetsresor vanligtvis kan göras utanför de dominerande arbetstiderna, bidrar heller inte distansarbetarens arbetsresor till storstadens trafikstockningar.
– Istället för att ständigt bygga ut dyra trafikleder är det mycket viktigt att ha olika arbetstider och kunna jobba hemifrån, säger Lars-Eric Sjölander.

8. Virtuella möten
Genom att använda sig av virtuella möten i realtid och på distans med hjälp av till exempel telefon- eller videokonferenser och webbkonferenser via internet går det att göra rejäla besparingar såväl ekonomiskt, som miljömässigt i och med att fysiska resor undviks.
– De gamla barnsjukdomarna från förr är borta och tekniken har gått fram stort, säger Lars-Erik Sjölander.
I många företag finns det fortfarande kvar en resepolicy, men den borde istället byta namn till mötespolicy – det är väl mötena som är det viktiga, inte resan i sig?

9. Service på distans
Klassiska verkstadsföretag börjar i dag placera IT i sina produkter. Kylskåpens analoga system byts ut mot digitala. Och i kontorsapparaten likaså. Xerox kan därför kommunicera med sina dokumenthanteringsmaskiner digitalt.
– Istället för att som tidigare åka ut med servicepersonal, så kopplar den upp sig på internet och lagar maskinerna på håll. Maskinerna kan till och med skicka ut signaler när de har gått sönder, säger Lars-Eric Sjölander.

Se illustration 2.

Mikael Nyberg