Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Jean-Paul Herzog ska göra Scandic till friskaste bolaget i branschen

Publicerad: 31 Maj 2006, 06:02

En miljon dollar ska göra Scandic till resebranschens friskaste bolag. En satsning som måste betala sig snabbt. – Vi gör bara saker för vinsten, säger vd Jean-Paul Herzog.


Under våren väckte Scandic uppmärksamhet för att stoppa serveringen av miljöskadliga tigerräkor. Tillsammans med Naturskyddsföreningen uppmanade hotellkedjan övriga restauranger att följa deras exempel.
Vd Jean-Paul Herzog vill gärna gå före i arbetet med CSR, corporate social responsibility. Scandic ska vara det mest hälsosamma och det mest tillgängliga. Dessutom ska man göra sociala insatser i det lokala samhället. Men – det får inte kosta pengar.
Inte så att USA-ägda Scandic behöver vända på slantarna. Tiderna är inte direkt dåliga. Hotellbranschen hade ett gott 2005 och resultatet lär inte bli sämre 2006.
Men för vd Jean-Paul Herzog handlar det inte om pengar när Scandic bygger upp sin image som ansvarsfullt företag.
– Att kasta pengar på problem löser inget, resonerar Jean-Paul Herzog som menar att det är ständig uppmärksamhet på kostnadsdetaljer som skapar effektivitet och förklarar att man överträffat både budgeten och fjolårets resultat.
Men Scandic har också lyckats höja både beläggning och genomsnittspriser.
– Vi har dragits med i de allmänt förbättrade volymerna och vi har gjort det på en högre prisnivå. Därmed går vi bättre än marknaden, säger Jean-Paul Herzog som inte offentliggör några siffror men säger att ägarna – Hilton Hotels Corporation – är "absolut nöjda".

Att hållbar utveckling och CSR skulle vara typiskt svenskt är inte en uppfattning som delas av denne schweizare som varit chef för Hilton och Scandics 127 nordiska hotell under tre års tid.
– CSR har inte uppfunnits på någon speciell plats. Snarare är det så att tiden blivit mogen för hotell och andra företag, i Sverige och övriga världen, att ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen, säger Jean-Paul Herzog.
– Medvetenheten i miljöfrågan har växt jorden runt och tagit sig olika uttryck i olika delar av världen. Det är viktigt att goda exempel från världens alla hörn samlas så att andra kan inspireras och hitta lösningar på sina speciella problem. Idéerna är många och ju fler man har desto bättre kan man lösa problemen.

I mars deklarerade ni att Scandic ska bli det friskaste företaget i resebranschen. Hur ser affärsstrategin ut bakom den målsättningen?
– Vi har en triple bottom line-syn på våra affärer som innebär att vi inte bara tar ansvar för ekonomin utan även ska agera etiskt och ekologiskt. Som vägledning har vi en kompass med sex olika sektorer bolaget ska fokusera på. En av dessa har varit hälsa. (De andra är effektivitet, affärsmannaskap, miljö, säkerhet och samhälle.)
– Insikten om att vi måste arbeta med hälsa har funnits länge men vi har inte gjort så mycket mer än att ha en rubrik för det. Under förra året kände vi att vi behövde fylla i hålen och har nu förankrat konkreta åtgärder och allokerat budgetpengar för att verkligen få fram tydliga resultat.
– Vi har två målgrupper, våra gäster och våra medarbetare. Vi vill inte diktera vad de ska göra utan alltid se till att erbjuda hälsosamma alternativ. Det visar sig särskilt när det gäller personalens och gästernas menyer. Vi ger medarbetarna möjlighet att analysera sin livsstil och hälsorisker. När det gäller gästerna inventerar vi just nu våra olika gym för att se vad som finns och vad vi behöver komplettera. Till det kan vi erbjuda träningshjälpmedel som gåstavar och hopprep.

Hur mycket pengar satsar ni på hälsoarbetet och när blir det lönsamt?
– Under 2006 satsas en miljon dollar och det finns en god chans att det blir lönsamt från år ett. Räknat över tre år ser vi en extremt positiv rate of return och det är därför jag fick pengar att satsa på det. Vi kommer att noga mäta om vi verkligen levererar det ekonomiska resultatet.

En miljon dollar låter inte som mycket för en kedja med 127 hotell.
– Jag tycker det är mycket pengar! Men det är inte pengar som vi betalar till andra utan till oss själva för att få folk att göra saker annorlunda. Vi köper inte medicin till någon och säger till honom att äta pillren för att bli frisk. Det handlar om att ändra uppförande, hur vi tänker och gör saker.
– Skamligt nog har vi tidigare inte brytt oss så mycket om vad vi serverar vår personal. Man kan laga en ohälsosam måltid för 35 kronor eller så kan man laga bra mat som också kostar 35 kronor. När pengarna går till att utbilda kockar och andra är en miljon dollar inte lite.

Vilka andra viktiga trender ser du för Scandic inom corporate social responsibility?
– Energifrågan är alltid aktuell och trots att det är en svår fråga är den enkel! Genom att allt som oftast dubbla priserna har oljebolagen gjort det enkelt för oss att fokusera. Vi har inte råd att betala de högre priserna.
– På andra områden, som avfall, är den ekonomiska vinsten inte lika uppenbar men även där jobbar vi med förbättringar.
– Vi försöker också utöva vårt inflytande inom frågor som inte ligger lika nära. Ett exempel är att vi har bannlyst tigerräkor i alla våra restauranger. Det gör oss knappast rikare och kanske förlorar vi pengar på det, men vi känner att detta är en viktig åtgärd för att få uppmärksamhet på att det inte är bra för jordens tillstånd att äta dessa räkor.
Vinner och förlorar
Tror du att ni kommer att förlora pengar på att inte ha tigerräkor på menyn?
– Nej, jag har svårt att föreställa mig att några hotellgäster skulle tycka att Scandic är ett skräphotell för att vi inte serverar tigerräkor. Vi har deklarerat att vi vill att Scandic ska ses som en god samhällsmedborgare. Vi är inte de enda som vet att räkorna är skadliga för miljön och förhoppningsvis kommer vi att vinna lika många nya kunder som vi förlorar gamla.

Varför stoppade ni inte tigerräkorna för flera år sedan?
– Jag tror inte vi var medvetna om konsekvenserna av att äta tigerräkor.
I andra delar av världen serverar Hiltonhotellen dessa räkor?
– Ja, vad jag vet så gör man det fortfarande, men de goda exemplen måste starta någonstans. Om jag skulle övertyga hela världen först skulle vi fortfarande vänta på att göra något här i Norden. Om vi kan visa att det får en positiv respons blir det ett gott exempel som kan spridas runt jorden.

Finns fler exempel på att Scandic i Norden är ett föredöme för Hilton?
– Det är framförallt vårt system för energirapportering som vi har varit pionjärer på. Vi har kommit överens om en uppsättning vetenskapligt relevanta mättal, vi samlar in data och ger hotellen feedback så att de vet hur de ligger till. Det är nog det bästa energirapportsystem i något internationellt hotellföretag och har verkligen blivit globalt.

Om man ser till ert CSR-arbete generellt – vilka har varit de bästa projekten?
– Den bästa payoffen kommer inte från en enda stor åtgärd utan från ett flöde av stora och små initiativ. En del av dem är verkligt små och mycket svåra att mäta. Det som är viktigast för oss att ha kontroll på är att vi ses som ett miljömässigt och socialt ansvarstagande företag av våra gäster, medarbetare, finansmarknaderna och kollegorna. Det är där vi har haft vår största framgång.
– Vi är noga med att inte göra "flash in the pan"-saker utan sådant som verkligen förändrar vårt och andras uppförande. Att bara kasta pengar på ett problem och sedan glömma bort det är helt meningslöst.

Hur mäter ni ert arbete med ansvarstagande?
– Vi vill mäta allt även om det ibland är svårt att bestämma hur det ska gå till. Men när vi ändrade vår bilpolicy var det enkelt – vi visste hur många företagsbilar som skulle bytas ut, vi visste hur stor kostnaden var för att locka våra medarbetare att välja miljöbilar och vi hade satt upp mål. Av 47 utbytta bilar blev 46 miljövänliga. Vad som hände med den 47:e vet jag inte, men den är i alla fall inte min.

V ad har du själv för bil?
– Det har inte varit dags att byta ut min bil ännu, men jag kommer definitivt att välja en miljöbil.

Du har bannlyst jeepar, cabbar och liknande fordon?
– Det är inte bara av miljöskäl utan handlar också om hur vi vill uppfattas som företag. Att uppmuntra ett glassigt beteende passar inte Scandics image.

Det talas om boom med välfyllda hotell och ökande priser.
– Visst går det bra, men om man vill ha ett bra år ska man se till att ha ett dåligt år dessförinnan, skämtar Jean-Paul Herzog.
– 2003 var ett verkligt dåligt år. Det gick betydligt bättre 2004. 2005 var ett mycket bra år och 2006 ser också ut att bli mycket bra. Trots det har vi inte nått samma resultat som under slutet av 90-talet och början av 2000. Så det finns fortfarande utrymme för förbättringar.
– Vi försöker höja våra priser. Vårt nya prissystem gör det möjligt att optimera medeltaxan utan att en enstaka gäst behöver betala mer.
– Det är väldigt viktigt vad man säljer till vem och när. En del gäster betalar mer idag, medan andra skiftar besöket till en tidpunkt när de betalar mindre men är mer lönsamma för mig. Våra rum är "highly perishable", allt som inte säljs för natten är borta för alltid.

Hur går det med era marknadsandelar i konkurrensen med de andra stora hotellkedjorna som Elite, SAS och Choice?
– Vi vinner andelar. På alla större destinationer som Stockholm, Malmö, Göteborg, Köpenhamn, Helsinfors och Oslo behåller vi vår marknadsandel eller förbättrar den.

Hur viktigt är CSR som konkurrensmedel?
– Vi vill ses som en ansvarfull samhällsmedborgare. Det är bra för affärerna att vara det. Vi ser tydliga bevis på att det har betydelse både för stora och små kunder. Ett av de tydligaste tecknen är vår egen handikappambassadör, som inte bara höjer profilen för vårt företag utan också ger mycket värdefulla affärskontakter som resulterar i att folk bor på våra hotell istället för att inte bo på hotell överhuvudtaget.

Handikappambassdören är alltså ett mycket lönsamt projekt för er?
– Ja, vi gör bara saker för vinstens skull och varje projekt måste vara framgångsrikt i sig självt. Energiprojektet är det som har gett mest pengar på banken genom årens lopp. Nummer två är troligen handikappambassadören, men jag tror att hälsoprojektet har en möjlighet att bli lika lönsamt.

Ser ni en stor efterfrågan på handikappservice?
– Nej, det handlar inte så mycket om efterfrågan från handikappade utan mer om kunskap. Genom vår handikappambassadör får både handikappade och andra kunder en värdefull part att diskutera med.
– Många gånger är det en fullt frisk företagsledare som ska arrangera en konferens och som vet att han någonstans i företaget har tre eller fyra personer med handikapp. Han oroar sig till döds över hur han ska hantera dessa personer om han vill ta företaget på en konferens i Kiruna, till exempel.
– Ambassadören hjälper honom att övervinna den typiska blyghet som folk har när det gäller att hantera handikappfrågor. Att få kunskap genom oss är mycket uppskattat av friska personer.

Ni har ett program som kallas "Scandic i samhället" och där handlar det bland annat om att utföra frivilligarbete med social inriktning. Kan du förklara närmare vad det handlar om?
– Det kan vara många olika saker. På hotell där vi har swimmingpool kan det vara att bjuda in daghemmet i området att komma och bada en gång i veckan. Det kostar oss inte mycket men binder barnen till vårt hotell och förhoppningsvis pratar de med sina föräldrar om det. Vi har gjort sådana saker länge men vi har inte varit bra på att systematisera och prata om det. Det ska vi bli bättre på nu.

Hur ser du på Sveriges möjligheter som turistland?
– Sverige måste bestämma sig för om man vill vara ett turistland eller inte, det har man inte gjort ännu. Det har funnits tendenser att säga "ja, vi är ett turistland" men det har gjorts mycket få ansträngningar att verkligen göra något åt det. Landet har potential men också en mängd konkurrenter. Sverige är inte särskilt billigt och det är en svår uppgift att visa att man som turist får bra värde för pengarna.

Vad kan Sverige göra för att bli bättre på turism?
– Sverige måste också bestämma sig för vilken turism man vill ha. Troligen har man bäst förutsättningar och relativt få konkurrenter när det gäller kongressturism. Sverige har ett bra namn i vetenskapens värld och bra anläggningar. Problemet är att faciliteterna finns i relativt få centra i Sverige. Internationell åtkomst till Sverige är också starkt begränsad. Att resa till Kiruna är inte enkelt för någon.
– En satsning på kongressturism blir därför orättvis på så sätt att man satsar all marknadsföring på bara tre städer – Stockholm, Göteborg och Malmö – och medvetet säger att Norrköping och Kiruna kan dö. Jag vet inte om det är politiskt acceptabelt.

Kan inte Kiruna och Umeå i så fall satsa på ett annat segment?
– Ja, men man kan inte göra hur mycket som helst, det finns inte tillräckligt med marknadsföringspengar.
– Det måste inte vara svårt att göra Kiruna till turistmagnet, men även Kiruna måste bestämma sig. Jag är säker på att det finns tillräckligt med människor i världen som är intresserade av rymdstationer och järnmalmsutvinning, men det är något som bara "Mr Kiruna" kan sälja.

Vilka åtgärder skulle du själv vilja vidta för att få igång kongressturismen?
– Det enda jag saknar är arbetet med att sälja sig till världen. När man har haft tio riktigt stora kongresser kan man börja bygga fler och större kongresshallar. Men att börja med att kasta pengar på multimiljondollarbyggen och sedan luta sig tillbaka och vänta på att kongresserna ska komma är absolut dumt.

Kan Sverige bli konkurrenskraftigt?
– Jag vet inte. Jag har bara varit här i tre år men har fått känslan att diskussionerna om detta har pågått de senaste femton åren. Jag har ingen aning om det kommer att hända eller inte.
 Av Valter Bengtsson

Fakta Jean-Paul Herzog
Aktuell som:
Nordenchef för Scandic och Hilton.
Ålder: 58 år.
Familj: Separerad, har en dotter.
Bostad: Östermalm.
Fritid: Klassisk musik och bio.
Övriga viktiga uppdrag: Styrelsemedlem och "Chairman of the chains council" i IH&RA, International Hotel & Restaurant Association.
Bakgrund i korthet: Jean-Paul började att arbeta för Hilton direkt efter avslutade studier på The Swiss Hotel School Luzern i Schweiz. Hans första tjänst var på Zürich Hilton följt av en Management Trainee tjänst på London Hilton på Park Lane. Han blev hotelldirektör för första gången 1982 på Budapest Hilton och har sedan dess haft flera olika tjänster inom koncernen. Innan han blev Nordenchef i juni 2003 var han ansvarig för Italien, Österrike, Östeuropa och Turkiet.
SCANDIC NORDEN
Ägare:
Börsnoterade Hilton Hotels Corporation i USA.
Antal hotell: 122 Scandic och 5 Hilton.
Antal anställda: cirka 5 000.
Omsättning:  Samtliga Scandic i 10 länder omsätter 529 miljoner pund (det finns inga offentliga siffror för Norden separat).

Miljöaktuellt, redaktionen

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.