Klimat
Johan Ehrenberg: ”Stöd solcellsrevolutionen och rädda det gemensamma elnätet”
Publicerad: 14 oktober 2014, 08:49
Billig el har varit en konkurrensfördel för den svenska industrin men nu hotas det gemensamma elnätet av energijättarnas politik. Därför bör svenska företag stödja ”solcellsrevolutionen” skriver Johan Ehrenberg i en debattartikel.
I en debattartikel i Ny Teknik skriver Johan Ehrenberg, ägare av ETC och styrelseordförande i Egen El, att de svenska företagen måste stödja ”solcellsrevolutionen” för att rädda det gemensamma elnätet.
Johan Ehrenberg menar att billig el har varit en enorm konkurrensfördel för den svenska industrin. Systemet bygger på statligt finansierad kärnkraft och vattenkraft och ett gemensamt elnät som betalas av alla. Men affärsmodellen, med stora centrala elbolag som har monopol på produktion och distribution, fungerar inte längre eftersom människor nu kan lämna det gemensamma nätet och producera sin egen el.
Enligt Johan Ehrenberg innebär solcellsrevolutionen att hushållen själva kan producera lika mycket el som man konsumerar på helårsbasis, detta till en betydligt lägre kostnad.
Elbolagens vinstmarginaler har ofta legat på runt 30 procent och det innebär att en villa idag spar runt 5 000 kronor per år på att lämna elnätet. Men om husägaren istället kunde se nätavgiften som betalning för balans och kvittning finns det anledning att stanna kvar skriver Ehrenberg som menar att
Vattenfall, Fortum och Eon bekämpar mikroproducenters lagringsmöjlighet via nätet, genom att vägra kvitta utmatad överskottsel mot vinterns köpta el.
Ofta uppges politikerna eller EU vara anledningen till detta men enligt Johan Ehrenberg har Sverige goda möjligheter att skapa ett kvittningssystem som gör det möjligt för konsumenterna att spara och lagra el på sommaren, för att sedan använda den på vintern. Detta skulle, enligt Ehrenberg, också rädda det gemensamma elnätet som nu hotas när allt fler överväger att lämna.
Enligt Johan Ehrenberg kan denna fråga inte överlåtas åt de eljättar som slåss med näbbar och klor för att behålla sitt monopol. Svenskt Näringsliv måste gå in och skydda billiga nät genom kvittningsstöd. Dessutom krävs tydligare regler för elbolag som köper överskottsel.
Ett gemensamt elnät är en bättre lösning, både klimatpolitiskt och infrastrukturmässigt, än att städer och företag själva bygger små lokala elnät avslutar Johan Ehrenberg.
Miljöaktuellt, redaktionen