Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Johan Rockström årets sociala kapitalist

Publicerad: 18 Augusti 2010, 13:00

Johan Rockström och Carl Folke på Stockholm Environment Institute får utmärkelsen ”årets sociala kapitalist” av tidningen Veckans Affärer och Sparbankerna. Miljöaktuellt ställer fem frågor till Johan Rockström.


Ämnen i artikeln:

AffärerEkosystemtjänster

Grattis till priset Johan Rockström, vd för och forskare på Stockholm Environment Institute! På vilket sätt är du kapitalist?
– Det är inte jag som har gjort den bedömningen av mig själv. Men min tolkning är att det blir en utmärkelse av forskningens betydelse för näringslivet. Jag ser det som att jag i ett kapitalistiskt perspektiv är en social entreprenör som bidrar med kunskap som har ett värde för marknaden. En värdehöjare som jag och mina medarbetare bidrar med som en gemensam resurs – därmed kan jag inte betraktas som en klassisk kapitalist.

Enligt motiveringen har du och Carl Folke förändrat näringslivets bild av miljöfrågan från något hotfullt begränsande till en ekonomisk realitet med plats i resultaträkning och innovationsarbete. Kan du ge något exempel på det?
– Vi visar att ekologi utgör själva grunden för ekonomi. Utan ekologi ingen stark ekonomi – varken lokalt, regionalt eller globalt. Vi har varit globala aktörer i FN:s ”Millenium Ecosystem Asessment”, som lade fram belägg för att ekosystemtjänster som att producera mat, rena luft och reglera klimatet är något vi måste sätta värde på som en del av ekonomin. Vi vill förflytta hela miljöområdet från att vara en kostnad till att vara en investering för framtiden. Vi visar industrins beroende av ekosystem och dess påverkan på ekosystem och det leder till mer strategiskt tänkande av värde för näringslivet. Vi har också deltagit i ”Ecosystem Service Review”, ett verktyg för näringslivet att kartlägga deras beroende av ekosystem och påverkan på ekosystem. Detta verktyg har vi bland annat använt för att bistå flaskvattentillverkare i Frankrike som är oroade för att jordbruket förorenar deras vatten med kemikalier att bättre förvalta landskapet.

Hur utbredd är den förändrade bilden inom näringslivet enligt din egen uppfattning?
– Jag upplever att den är mycket mer utbredd än vad som syns officiellt ute i samhället. Det är svårt att kvantifiera, men jag tycker att det finns ett fortsatt ökande intresse och ett starkare strategiskt engagemang. I Sverige interagerar vi med till exempel Ericsson, Volvo, Saab, Folksam och Vattenfall på ett sätt som vi inte alls gjorde förut, det är ett mer fördjupat intresse nu. De vill förstå kopplingarna mellan biologisk mångfald och välfärd, mellan klimat och ekosystem till exempel. Det är en tydlig rörelse i en intressant rikting. Och jag tycker att den står sig trots misslyckandet i Köpenhamn och ett minskat utrymme i medierna.

Om du fick önska att någonting ska ske inom ditt gebit det kommande året, vad skulle det vara?
– Då skulle jag önska att världen samlas kring ett ambitiöst globalt mål för att minska förlusten av biologisk mångfald vid FN:s möte om biologisk mångfald i oktober. I konventionen om biologisk mångfald som togs fram i samband med Riokonferensen 1992 var det globala målet att drastiskt minska förlusten av biologisk mångfald till 2010. Vi har misslyckats. Trasslet med biologisk mångfald är att när vi väl har förlorat den kan vi aldrig få tillbaka den.

Vad består priset av?
Det vet jag inte! Det är nog bara äran, men det är gott så!

Pernilla Strid

Ämnen i artikeln:

AffärerEkosystemtjänster

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.