Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag07.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Jorden runt med naturkrafternas hjälp

Publicerad: 7 Januari 2011, 08:41

Går det att segla jorden runt och samtidigt vara helt självförsörjande på el? Det tar Linda och Ludvig samt barnen Lovis och Otto reda på just nu. Läs om projektet och vilka vedermöder det kan innebära med solceller, vindkraftverk och snål utrustning.


Ämnen i artikeln:

CleantechTeknikMiljöteknikGreentechForskningIngenjör

Linda och Ludvig gör den stora grejen, de seglar jorden runt. Med sig har de barnen Lovis och Otto. Den lite annorlunda ansatsen är målet att färdas helt självförsörjande på el. 1 augusti 2010 drog besättningen landkabeln och avseglade från Norra fiskehamnen i Limhamn.

På bloggen Passion for power around the world berättar de som seglatsen. Teknik360 kommer att följa Linda och Ludvik under färden runt jorden och göra lägeskollar när stålketchen Mary af Rövarhamn gör strandhugg.

Familjen är samlad.

Linda, nu ska ni alltså lämna Kap Verde för att segla över Atlanten. Vad tror ni väntar er?

– Tre veckor till havs med stabila passadvindar från ost, härlig värme, få problem och mycket fisk.

Var har ni seglat hittills, och hur ser den fortsatta rutten ut?

– Bakom oss ligger Kielkanalen, Holland, England, Biscaya, Galicien, Portugal, Marocko, Kanarieöarna och Kap Verde. Framför oss ligger Atlanten, Karibien, Panama, Söderhavet, Indiska Oceanen, Godahoppsudden, Brasilien, Karibien (igen), New York, Island, Färöarna. Vi lär säkert planera om många gånger under resans gång. Men det är ju halva tjusningen; att vara fri och segla dit vindar och lustar bär.

Hur har det – så här långt – gått med självförsörjandet på el?

– Nja, redan i Spanien, två månader efter vi lämnade Sverige, kunde vi konstatera att vi gick back på el ombord. Laddningen räckte oftast till när vi seglade, eftersom vårt vindkraftverk laddar när det blåser och när det inte blåser brukar vi starta motorn och då laddar generatorn.

Men för ankar gick det sämre eftersom ankarplatser i lä är att föredra. Och att ligga i marinor med landström ingår inte i vår budget. Så på Kanarieöarna bytte vi till en extremt strömsnål navigationsdator (FitPC2) och monterade fyra nya solpaneler som tillsammans ger en effekt på drygt 1000 Wh/dygn vid optimala förhållanden. Och tur var det, för mellan Gran Canaria och Kap Verde råkade vi ut för stiltje samtidigt som vår motor havererade.

Med hjälp av motorn brukar man kunna ta sig ut ur stiltjebälten ganska snabbt för att sedan kunna segla vidare. Men som det var nu återstod inget annat än att driva med strömmen tills det började blåsa igen(4-5 dygn senare). I rådande situation kunde vi inte få el varken från motorn eller vindgeneratorn. Men tack vare de nya solcellerna kunde vi hålla igång både navigationsutrustning, lanternor och kylskåp (innehåller utöver färsk mat även delar av skeppsapoteket). Men för säkerhets skull snålade lite extra på elen.

Våra barn som är tre och fyra år gamla har ett ganska ovanligt förhållande till elförbrukning och det är inte alls ovanligt att de ställer frågor som ”mamma, har vi mycket el idag?” Mycket el betyder nämligen att man får titta på film.

Saker man kan få se på vägen. Här kabeldragning i Marocko.

Några särskilda problem, exempelvis krypströmmar så här långt?

– Att långsegla är ett ständigt problemlösande. Just krypströmmar är ett återkommande problem som dyker upp då och då och måste åtgärdas. Men den stora utmaningen just nu (vid sidan om att laga motorn)är färskvatten. Vi har två tankar som sammanlagt rymmer 400 liter, men det är svårt att hitta bra vatten. Nästan allt vatten är starkt klorerat och därmed odrickbart. Vi har nyligen installerat kolfilter, men det verkar inte riktigt rå på kloret. När vi ligger i hamn köper vi vatten på dunk men dessa är svåra att stuva i tillräcklig mängd för längre överfarter. Vi kan visserligen fylla vattentankarna med dunkvatten men det är både dyrt och omständigt. Funderar på att sy någon form av regnuppsamlingstak som vi kan använda till havs, men i civiliserade trakter bör inte regnvatten drickas. Den enklaste lösningen stavas WATERMAKER (avsaltningsanläggning), men den ryms tyvärr inte i budgeten.

Hur löser ni energifrågan om naturkrafterna sviker?

– Ja, som jag nämnde innan så har vi ju en motor ombord. På en så tung båt som vår (17 ton) är en motor nödvändig. Vi använder den för dels för att kunna ta oss in och ut ur trånga hamnar. Vi använder den också för att ta oss ur lokala stiltjebälten. Men den är också vår garanti för att alltid ha tillräckligt med el ombord för att kunna driva navigationsutrustning, kylskåp, lanternor mm.

Oftast behöver vi inte köra motorn för att få el, men vind och sol som är våra andra laddningsmöjligheter kan vi inte kontrollera på samma sätt. Men motorn kan ju bevisligen haverera och då får vi klara oss ändå. Vi har mat och vatten ombord för ett par månader, samt möjlighet att kalla på hjälp via radio eller satellittelefon om det skulle behövas.

Hur länge kommer ni att vara ute och segla?

– Det beror lite på hur länge pengarna räcker – vi får hoppas att motorn håller bättre i fortsättningen – och hur alla trivs med livet ombord. Men som det ut just nu hoppas vi på minst tre år.

Varför gör ni det här?

– Idén föddes redan för elva år sedan när jag mönstrade på som gast på en liten sexmetersbåt som Ludvig skulle segla hem från Madeira. Tre år senare köpte vi gemensam båt och flyttade ombord. Och på den vägen är det.

Har ni någon gång ångrat att ni gav er iväg?

– Nej!

Var firade ni jul?

– Julen firades på Kap Verde, men trots tappra försök fick vi inte riktigt till julstämningen. Värmen gjorde sitt till, men också bristen på vanlig julmat. Lite glögg, pepparkakor och lussebullar fick vi dock till. Och en plastgran, till dotterns stora förtjusning. Hon har oroat sig hela hösten för att vi skulle få nöja oss med en julpalm i år.

Teknik360 ser fram emot att höra av besättningen igen. Besök gärna bloggen Pasion for power för aktuella rapporter om läget.

Jonnie Wistrand

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.