Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Karl-Henrik Robért: Fel miljöministern!

Publicerad: 8 December 2009, 07:04

Problemet med bilar handlar inte bara om bränslen. En systemanalys av bilismen, sedd i ett hållbarhetsperspektiv, visar tre andra problem som är minst lika viktiga, skriver Karl-Henrik Robért, grundare av det naturliga steget och professor i vid Blekinge Tekniska Högskola.


Ämnen i artikeln:

Andreas CarlgrenTrafik

Andreas Carlgren har nyligen uttalat sig om bilismen i positiva ordalag. Han efterfrågar mer bilism, inte mindre. Man kan förstås tycka allt möjligt om detta, men en sak som miljöministern givit uttryck för även tidigare är rent felaktig: att problemet med bilar bara skulle handla om deras bränslen. En systemanalys av bilismen, sedd i ett hållbarhetsperspektiv, visar tre andra problem som är minst lika viktiga:

1. I dagens samhälle är vi bortskämda med att bränna av koncentrerad energi på några sekunder, energi som naturen behövt miljoner år att samla ihop i fossila fyndigheter. När vi systematiskt börjat avveckla det här undantaget i världshistorien, och det måste vi och det är det miljöministern menar, kommer vi förstå att det inte bara är att byta till hållbara energikällor rakt av och sedan köra på som tidigare.

Alla framtida energikällor kommer i de nya scenarierna att bli utsatta för stora kostnadsökningar eftersom det blir fråga om extensiv poolning (från stora ytor) av olika energikällor (vind, vatten, vågor, solljus, biomassa, et cetera.) med åtföljande konkurrens från alla de saker vi behöver energin till t ex matproduktion, boende, industriprocesser.

Kostnadsökningar kommer
även uppstå på grund av behovet att nyinvestera i de hållbara energislagen. Samtidigt kommer hållbarhet ställa krav på mer global rättvisa, dvs. vi skall lägga till de kostnadsökningar som beror på den ökade efterfrågan från hela utvecklingsvärlden. Vi skall alltså nyinvestera i helt nya och mer extensiva energisystem, samtidigt som efterfrågan på energi kommer att öka på global nivå. En gubbe i varje bil som standard, redan idag en bisarr form av energiutnyttjande, kommer inte att bli lättare sedan vi bytt till hållbara energisystem, utan precis tvärt om.

2. Den globala ”bilkön” kan ses som en gigantisk midgårdsorm av metaller och kemikalier, det vill säga representerar jättestora flöden av även andra resurser än energi. Dessa flöden, från gruvor och andra naturresurser, via produktion av och slutanvändning i bilarna, till kvittblivning och läckage av molekylsopor till naturen, har sina hållbara gränser. Inom dessa gränser måste även dessa flöden, inte bara energin, konkurrera med allt annat vi behöver naturresurserna till. Till exempel att äta och dricka rent vatten. Man kan möjligen försvara ”Navigare neccesse est, vivere non est necesse” med ledning av dess inspirerade och poetiska andemening om segling. Men överfört till bilismen, och utsagt på ren svenska, blir meningen lite svårsmält: ”Att åka bil är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt”.

3. Förutom tävlan om flöden (energi och material) handlar bilismen i högsta grad om markanvändning. För hundra personer i en buss går det åt cirka 40 kvadratmeter, för hundra människor i var sin bil går det åt cirka 2000 kvadratmeter. När vi slutar att använda koncentrerade och icke hållbara energiformer kommer det visa sig vad vi behöver marken till – producera mat, fibrer, primär-energi, ströva i, bo på. Och, det som ofta glöms bort, att upprätthålla naturens ”tjänster” i form av klimatreglering, ren luft,och rent vatten och att nauturen för dessa ändamål även måste upprätthålla sin egen integritet med dess mångfald. Att asfaltera en produktiv grönyta, eller skövla ett grönområde över en gruva utan att återställa marken, är inte nödvändigtvis ett hållbarhetsproblem. Men att systematiskt göra så, mer och mer, det är ett problem.

Antagligen vet miljöministern dessa saker. Samhällsdebatten har talat om de här sammanhangen sedan slutet på 60-talet. Men det som kan vara ett problem är att dagens hållbarhetsdebatt har blivit så insnöad på bilarnas avgasrör och klimat, att helhetsperspektivet på hållbaret börjar tappas bort. Vi kan inte hantera något enda hållbarhetsproblem utan helhetssyn, inte heller klimatet.

Karl-Henrik Robèrt
Founder The Natural Step
Professor Blekinge Institute of Technology

Har du verkligen stenkoll? Få helheten, översikten och analysen i tidningen Miljöaktuellt

Miljöaktuellt, redaktionen

Ämnen i artikeln:

Andreas CarlgrenTrafik

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.