Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

Kemibranschen till storms mot Reach

Publicerad: 4 juni 2003, 11:30

Det finns risk att mindre företag förlägger tillverkningen i andra länder eller lägger ned verksamheten. Den varningen utfärdade plast- och kemibranschen när Miljödepartementet i dag höll en öppen konferens om Reach, EU-förslaget till ny kemikalielagstiftning.


Kemibranschen anser att lagförslaget är överambitiöst. Företagen vill ha förenklingar, snabbare beslutsvägar och mindre byråkrati. Branschen fick dock kraftig kritik från miljöorganisationer som Svenska Naturskyddsföreningen. SNF-ordföranden Mikael Karlsson hävdade att branschen inte har några sakliga argument.

– Allt är så svårt och så tungt för industrin. Men man har inga kvalitativa argument. Samtidigt visar undersökningar att kostnaderna bara är en bråkdel av vinsten, sa Mikael Karlsson.

Ingen lättnad för småföretag
Ett problem för företagen är att den nya lagen inte kommer att göra skillnad på stora och små företag, kemikalierna måste registreras vare sig man är stor eller liten.
– Det finns inget företagsekonomiskt tänkande, trots att det ändå är ekonomin som styr, sa Torbjörn Trångteg från Plast och Teknikföretagen, en organisation med 300 företag bakom sig.

– Alla mindre företag i branschen måste nu gå igenom hela sin business. För det första måste de ta reda om det går att få fram all den information som behövs. Om inte, måste företagen ta ställning till om de kan byta ut ämnena.

– Nästa steg kan bli att lägga tillverkningen i något annat land. Slutligen, om kalkylen inte håller, måste man kanske lägga ned verksamheten. Det här är frågor som inte alls har utretts, sa Torbjörn Trångteg.

Han fick mothåll från bland annat Per Rosander, Internationella Kemikalisekretariatet:

– Det nya systemet ger mer rörelsefrihet och är mer förutsägbart. Det sätter regler som gäller för alla och därför blir det enklare för företagen att bedöma hur marknaden kommer att utvecklas.

Miljontals djurförsök
En annan stridsfråga som har seglat upp handlar om djurförsök. På konferensen medverkade flera djurskyddsorganisationer som hävdade att den nya lagen leder till en kraftig ökning av de plågsamma djurförsöken.

– Det handlar om tio miljoner djur och uppåt som kommer att utsättas för plågsamma och missvisande försök. Ett djurpolitiskt bakslag av jättelika mått, sa Per-Anders Svärd från Djurens Rätt som efterlyste en massiv satsning på nya, djurfria testmetoder.

Även Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson ansåg att den svenska regeringen måste trycka på för att förbättra djurskyddet.

Konsumenter får inte veta
En annan brist i det nya lagförslaget är att det inte uppfyller det svenska miljömålet om att konsumenterna ska få information om innehållet i de varor de köper.

– Kravet på information om varor måste utökas väsentligt. Alla prylar vi har runt omkring oss är en tickande bomb. Därför måste åtminstone en förenklad information finnas med i alla led, hävdade Mona Blomdin Persson från naturskyddsföreningen.

– De värsta kemikalierna kan tillåtas i vanliga konsumentvaror utan att vi får veta något om det, det är skrämmande, sa Ann-Sofie Andersson på Internationella Kemikaliesekretariatet.

Diffusa utsläpp värst
Roger Bergström från branschorganisationen Svenskt Vatten intygade också att kemikalieinformation på alla varor är nödvändig:

– Det stora miljöproblemet i dag är alla de diffusa utsläpp från konsumenter som använder schampo med mera. En tydlig märkning av alla sådana varor vore ett viktigt konkurrensmedel för tillverkarna och handeln, sa Roger Bergström.

Åke Wennman från landstinget påpekade att många inköpare vill gå längre i miljökraven än lagen:

– Många landsting har aktivt arbetat med att utesluta produkter med tungmetaller och andra farliga ämnen, men om det inte finns information om innehållet elimineras den möjligheten.

Plast och Kemiföretagens representant Anita Ringström ansåg dock att det skulle bli väldigt svårt att få med information genom hela kedjan:

– Det skulle kunna paralysera hela systemet, hävdade hon.

Konkurrensen minskar?
På konferensen var besvikelsen stor över att substitutionsprincipen har försvunnit ur det senaste EU-förslaget. Principen innebär att de farligaste ämnena byts ut mot mindra farliga alternativ.

– Substitutionsprincipen har schabblats bort. Nu har man i stället valt en mer byråkratisk lösning, sade Per Rosander, Internationella Kemikaliesekretariatet.

Han fick medhåll av Mikael Karlsson, SNF, som ansåg att utbytesprincipen måste införas och att lagstiftningen annars blir kontraproduktiv. Åke Wennman från Landstinget i Stockholm konstaterade att konkurrensen kommer att minska:

– Om man tar bort substitutionsprincipen betyder det att man inte behöver välja det minst farliga ämnet, utan lika väl kan välja tredje eller fjärde alternativet.

Bortglömd arbetsmiljö
Det finns många aspekter på lagförslaget. Ett av de mest jordnära togs upp av Sven Nyberg från LO, Landsorganisationen.
Han kritiserade att förslaget för att inte ha någon anknytning till arbetslivet.

– Insamlingen och presentationen av data borde göras på ett sätt så att det blir enklare att skapa gränsvärden för farliga ämnen på arbetsplatserna, påpekade Sven Nyberg.

Valter Bengtsson

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.