Klimat i fokus vid debatt med EU-kandidater

På torsdagen samlades en grupp svenska toppkandidater till valet i EU-parlamentet den 23 maj för att diskutera sina partiers viktigaste EU-frågor. Förutom högerpopulismens framfart inom Europa eller hur vi borde hantera den nya sociala pelaren och EU:s inblandning (eller icke-inblandning) i välfärdsområdet, debatterade partierna även lösningar på miljö- och klimatproblem. Klimatdiskussionerna handlade bland annat om att utöka kärnkraften, utveckla utsläppsrätterna och investera i förnybar energi. Miljöpartiets parlamentskandidat Lorentz Tovatt drog igång debatten med partiets viktigaste fråga inför EU-valet: klimatet.
– De stora globala hållbarhetsfrågorna avgörs inom EU, började Lorentz Tovatt debatten.
– Vår viktigaste fråga är klimatet och vi har jobbat med att skärpa EU:s klimatmål. Här har vi en jättestor samhällsomvandling som kommer att ske och vi tror att det är en fråga som skulle kunna komma att ena oss alla. Lösningarna handlar om att investera i förnybar energi och om nya klimatsmarta fordon, fortsatte han.

Liberalernas Said Abdu fortsatte klimatdebatten med en betoning på ett fördjupat samarbete med EU.
– Klimatet är en av våra viktigaste frågor. Vi tror på att gränsöverskridande lösningar är det bästa för att lösa gränsöverskridande utmaningar, sa han.

Moderaterna bytte riktning och ville sätta fokus på kärnkraften.
– Vi kommer lösa klimatfrågan med mycket förnybart, men också med mer kärnkraft. Vi kommer inte klara klimathotet om världen inte har 90 till 190 procent mer kärnkraft. Vi har lagt in ett förslag om att fördubbla forskningen kring kärnkraft för att få fram nästa generations kärnkraft, sa Tomas Tobé.

Diskussionen gick sedan över mot skatter. Behöver vi en klimatskatt på EU-nivå? Miljöpartiet var först ut igen med att poängtera att klimatpolitiken måste täcka fler områden.
– Själva förslaget är ju inte ett förslag där EU får pengarna, utan jag ser EU som ett gemensamt projekt där vi förslaget gäller en miniminivå för varje medlemsland. Det handlar delvis om att vi har ett väldigt utvecklat system som behandlar utsläppen som påverkar industrin, men vi har inte ett system som reglerar till exempel de utsläpp som sker inom transporten, sa Lorentz Tovatt.

Socialdemokraterna var inte lika detaljerade i sitt svar.
– Definition på skatt och avgift, den är ett seminarium i sig. Men utsläppsrätterna är ju ett bra exempel på ett ställe i politiken där vi måste gå hårdare fram, sa Heléne Fritzon.

– Enligt forskning är den allra starkaste åtgärden för att komma åt växthusgaserna koldioxidskatt och det är därför Liberalerna har det som en av våra främsta frågor, både koldioxidskatt och en flygskatt på europeisk nivå, fortsatte Said Abdu.
– Om man tittar på energiförbrukningen i Europa så är det 73 procent av den som kommer från fossil energi och om man tittar på hur mycket subventioner som går till fossila bränslen i Europa är det tusen miljarder. Vi kan vara hur duktiga vi vill i Sverige men får vi inte med övriga Europa, då kommer vi inte kunna göra så mycket, avslutade han.

Centerpartiet höll inte med om flygskatten när de gav sig in i klimatdiskussionen, utan ändrade samtalets riktning mot andra regleringar.
– Vi behöver ingen flygskatt men vi behöver nog utveckla våra utsläppsrättssystem, eller snarare våra handelssystem. Och där borde även fler sektorer involveras, argumenterade Abir Al-Sahlani.

Miljöpartiet är ett parti som bytt åsikt när det gäller utsläppsrätterna. Enligt dem fungerade systemet uselt för några år sedan då ett ton utsläpp kostade ungefär lika mycket som en pizza.
– Nu har regeringen drivit det som kallas för “The Swedish Proposal” i EU, och fått igenom det. Det har gjort så att priset nu har gått upp till 250 kronor per ton, en rejäl ökning. Så nu är jag nästan villig att säga att det börjar fungera bättre, säger Lorentz Tovatt.

Moderaterna lämnade därefter spåret om skatter och tog istället upp att andra länder måste börja ta ansvar när det kommer till klimatet.
– Det måste också finnas någon rimlighet i klimatpolitiken. Problemet är att vi har vänner som Polen och Ungern som i princip inte har några krav på sig överhuvudtaget när det kommer till att minska utsläppen. Om poängen nu är att rädda klimatet, så måste vi ha en klimatpolitik som också tar in att vi får större tryck på andra som måste göra sitt, sa Tomas Tobé.

Kristdemokraterna, vars slogan “Make EU lagom again”, undvek länge att ta del av klimatdiskussionen. Men den sista frågan riktades till dem.

Finns det en lagom klimatpolitik?
– En lagom klimatpolitik är en politik som tar fokus på konstruktiva lösningar. Om vi ska se till att resten av världen hakar på, då måste vi se till att det går att kombinera omställning med tillväxt. Tillväxt är inte någonting banalt, det är någonting som utrotar fattigdom i tillväxtekonomier. De länderna kommer inte att avstå från den tillväxten på grund av våra krav ifall vi inte visar att det går kombinera, sa Sara Skyttedal.

lilly.stefansson@bonniernews.se